Aftonbladet – 27 maj 1839, sida 3

ut öppnat en kurs af föreläsningar öfver konstens filosofi, hvilka varit så starkt besökta, att han måst ombyta auditorium och förflytta sig till en af de större salarna på stadshuset. Såsom ett drag i Fransyska foikets bildningshistoria förtjenar anmärkas, att man ibland bans ifrigaste åhörare — enligt en korrespondens-artikeli Allg. Zeitung — ser handtverksmästare och gesäller. Det utgör ett vackert tecken, när man på detta sätt ser de arhetande klasserna söka sjeliva bildningens blommor. — En Engelsk tidning innehåller följande intressanta notis: Fru America Vispucei,iraklinea bärstammande från Amerikas upptäckare, Amerigo Vespucci, har till kon.gressen i Washingion iclagt en petition, att bli antagen som mesborgarinna och tillika få sig et stycke land anslaget till ctt nybygge. Petitionen har likväl blifvit afslagen, alldenstund borgarrätt i detta fall, enligt lagen, icke kan äga rum, och förläningar af lenderier icke kunna utdelas, utan at en staten bevisad tjenst ligger till grund derför. Utskottet har Jikväl i sitt vitrande rekommenderat her.ne åt Amerikanska folkets ädelmod och en subskription har äfven blifvit öppnad, för att samla bidrag till inköpande af ett landstycke för hennes räkning. — Hvad en medborgare nu för tiden har att betala till allmännyttiva föremål. En Berlinertidning innehåller, i anledning af något yttradt klagomål deröfver, ett det gick trögt med insamlingen af medel till ett monument öfver en afliden Hr Kiss, följande: Om man tager i betraxtende, ör buru mänga vä!görande och goda ändemål hvarje men som kar en plats i sembället nu för tiden lir anlitsd, gäsom: Herrmans-, Lessirgs-, Schillers-, Beethowens , Berge soch Guttenbergsmonumenter, fattigcch sjukvärdsföreningar under alla benämningar; småba:ns skolor, öm och sedlig moderiård, troget tjenstefolks belönande, konsertoch garderobsföreningar, reparaturfondssäliskaper till bibehållande ef gamla kyrkor, torn och ruiner, nya dopfuntar för nya kyrkor, branskade-, vattunödsoch kbungersnödkollekter från alla delar af landet, uppfordringar till deltagende uti inländska jernvägsprojekter m. m., att icke tala om konsert-, tbesteroch konstfö:eningar eller ordnar för sällskapsvöjen, gleda lag, frimureri eller dansardnar, så tyckes seckiigen det Kissska monumentet såsom otionslssk träda något i bekgrunden. — Märkvärdig rättegång. Inför öfverdomstolen i Edinburg har nyligen blifvit afgjord en proce:s, fom redan länge väckt uppseende, emot en viss IHunmphrecys, hvilken påstått sig tillhöra den utgingna grefiiga Stirlingska slägten, och i aniedving deraf icke blott gjort anspråk på den grefliga jemte thy åtföljande betydliga besittningar i Skottlavd och Canada, utan äfven funnit tillfälle att, på grund af dessa anspråk, af flere personer uttaga pennipgar. Doe i fem punkter sönderfallande anklageserna mut henom g:urdades derpå, att han begagnet falska dokumerter vid framställningen af dessa anspråk, äfsensom vid de penningetransaktioner hen ingått. Denra process får äfsen en märkvärdighet de,af,ctt Homphreys erhållit en del af de produc:rade dokun enterna, deribland vissa fört ckuingar öfver förläningar från Carl I:s tid, enligt en geniml karta öfver Canada, af den ramrpkunniga sierskan, AMEN Le Normand i Paris. En stor nängd vidnena kafva blifvit hörda så väl för att lemna upplysningar öfver den a:klagades föreg? ende lefnadsvandel och familjförhållarden som de jåstådda förfa!skningarna. Juryn yttrade sluilicen. att en del af de förelagda dokumenterna vo19 fabrice:ece, men att det icke kunnat öfverbevisas den arkiegade att, ned kännedom deraf, hafva begegrat sig af dem. De öfrigas oäktbet förklarades icke vara ådagelagd. Den antlagcde frikändes derföre från ansvar, men hans arsprök ogiliades, synverligast på den grund, att bland de för falska förklarace dokumenterna funnos tvänne genealogiska attester, hviika skulle visa hans direkta j härstammande från grefve Stirling, och hvilka bevisades vara fabricerade i Momsell Le Normands ku. — En In-ändare i ett landsortsblad, som skrifver om nyhterheter, definierar nykterhetsvännernas bemödande på följande sätt: De (nyckterbetsväntve.re cbemöda sig, med hänvisande till de oiäkrejea bktenskapstvister, gom i alla tider uppkommit, at förmå Psyctke — Själen — ait begära jäktenskapeskilnad från demiurgen Alkobol!, öfverjart der detta opassande parti kommit att slutas. I bet kan men kalla akademiskt!