Aftonbladet – 23 maj 1839, sida 2

på sidan om sig, Norriand med full fart stött emot babordshjulet, hvilket blifvit krossadt; att Gylfe, sedan farten blifvit saktad och fartyget girat af, för att undvika sammanstötning, varit fartygets halfva längd ifrån östra pricken, så att Norrland skulle haft tillräckligt rum att passera imellan Gylfe och pricken, om icke Norrland, såsom sagdt är, då Gylfe föll undan, fallit efter; äfvensom att Gylfe fört flagg och vimpel. Från ångfartyget Norrlands sida företedde vid Krigsrättens sammanträde den 42 Sept. Koopvaerdie Kaptenen Kempf ena sjöprotest, af innehåll: cAtt då Kaptenen, den 3 sistlidne Julii mött cKongl. ångfartyget Gylfe vid Kodjupet, hade kapatenen enligt föreskriften i Kongl. Förordningen aden 28 April 4837, hållit åt styrbord, så nära cöstra pricken, som varit möjligt, samt stoppat cångmaschinen; hvaremot Gylfe, som äfven till en abörjan syntes hålla af åt styrbord, helt hastigt med amaschin i full gång och oförminskad fart, fallit cöfver åt babord, med kurs rakt på Norrland, samt, cehuru Comparenten för att undvika sammanstötaning, hållit sitt fartyg till och med utanför priecken, så att denne kommit på babordssidan, hade aGylfe icke destomindre styrt på Norrland, så at adess babordshjul fattat uti bogen på Norrland, chvarvid bogspröt, gallion, kranbjelke, och brädcgång på fartyget blifvit krossade, samt flera planckor lossnat i fogningarne.n Så väl besättningen som alla om bord å ångfartyget Norrland varande passagerare hvilka blifvit hörde, hafva i sina vittnesberättelser bekräftat, hvad Koopvaerdi Kaptenen Kempf i sin s öprotest anfört. De hafva ock alla intygat, att de ej sett någon signal gifven från Gylfe, med undantag af Hr Häradshöfdingen Lundstedt, hvilken sett, att en person, efter hans förmenande, Lotsen stående på eller invid Gylfes högra bjulhus, vinkat med handen, sannolikt för att antyda den kurs, som Norrland borde bålla, utan att Hr Häradshöfdingen Lundstedt likväl med bestämdhet kunnat förstå hans afsigt dermed. Som olikhet sålunda företedde sig emel!:an dessa och de vid förra rättegångstillfället afhörde vittnesberättelserna, anställdes, på Aktors yrkande, konfrontation med vittnena, men hvar och en af dem vidhöll sina förra uppgifter. Koopvaerdi Kaptenen Kempf, som fått veta, att en Handels Bokhållare Klingberg, hvilken vid ifrågakomne tillfälle såsom passagerare medföljt ängfartyget Norrland samt före och vid ombordläggningen haft sin plats å fartygets ena hjulhus, kommit till staden, begärte, att Klingberg måtte inkallas och afhöras såsom vittne; med anledning hvaraf vidare handläggning af målet uppsköts till den 8 Oktober. Den 46 sistl. Oktober anställdes på begäran af ombudet för ångfartyget Norrlands Direktion, Notarien Kellgren, konfrontation emellan en del vittnen, hvilka varit stridige i sina uppgifter. Den första omständigheten, uti hvilken Notarien Kellgren uppgaf vittnena böra konfronteras, var rörande den förmodan några af dem haft, att Norrland, då Gylfe fallit undan för östra pricken, hål litefter Gylfe och derigenom vållat ombordläggningen. Aktor anhöll, det vittnen måtte tillfrågas om fartygen då, Norrland tycktes falia efter Gylfe, gingo med stäf emot stäf, samt huru långt de då funnos ifrån hvarandra? De fleste af besättningen å Gylfe, förmäla rörande dessa omständigheter, ett då Gylfe fol:it at emot östra pricken, hade Norrland håliit efier detsamma. Kanonieren Råberg påstod, att Gylfe varit fartygets ful!a bredd ifrån östra pricken och ungefärligen midt i sundet. Notarien Kellgren yttrade, att det föreföll honom högst märkvärdigt, buru så stridiga vittnesberättelser kunde lemnas om en och samma händelse; hvarföre, enär det vore påtagligt, att någondera partens vittnen talat osanning, Notarien ;rkade att de af Gylfes besättning, hvilka blifvit som vittoen hörde, måtte åläggas infinna sig hos vederbörande presterskap, för att undervisas om edens vigt och värde, synnerligast Råberg. Häradshöfdingen Tillander bestred Kellarens yrkande, under förmälavde, det HäradshöfJiugen icke kunde inse orsaken, hvarför detta endast sxulle ske med de å Hr Egerströms sida åberopede vittnen. Detta bestreds icke af Kellgren, men väl af Aktor, som begärde, att tid måtte förläggas för vittnenas afhörande i landsorten. Krigsrätten fattade i anledning häraf dot beslut, att Direktionens ombud borde före den 4 Dec. in komma med protokoll öfver förhöret med Handlarden Norman, Coopvaerdi Skepparen Hedlund, samt Handlanden Dorrey, vid äfventyr att målet eljest afgöres ). Vid ett nytt sammanträde den 22 Oct. afbördes följande, nemligen: 4) Handlanden Dorncy, pessagerare å Norrland. Han hade stått på gången emellan bju! husen, då Gylfe kommit emot Norrland och stäfvet på samma prick som detta eller östra pricken, afståndet kunde han icke bestämma. — Efter hvad vit net ciinrade sig hade fartygen icke gått stäf emot stäf, utan Norrland tagit höger cm östra pricken och Gvlfe deremot hållit på sjelfva pricken till dess det kommit in på densamma då det först bållit undan. — Kort för ombordläggningen hade ma schinen å Norrland stoppet. Herr Derney hade ej observerat, om farten på Gvylfe blifvit stoppad. — Vid sjelfra ombordläggningen hade Norrland