Aftonbladet – 23 maj 1839, sida 2

lå Norrland, till större delen Koopvardiekaptener, följaktligen i yrket kunnige personer och, Isom det skulle synas, sjelfständige och i saken J ointresserade män, på sin ed förklarat, såsom sanningsenligt. I första rummet förekomma rapporterna och uppgifterna från befälet och I besättningen å ångfartyget Gylfe. I Den rapport Hr Kapiten dch Riddaren Hjelm Iden 43 sistlidne Juli om denna tilldragelse afgifvit, innehåller hufvudsakligen: att Kapitenen den 3 sistlidne Juli, klockan 6 förmiddagen, för första gången, sedan afresan från Stockholm, dagen förut, jlemnade däcket och gaf befälet åt Premierlöjtnanten Egerström, som med Lotsen beordrades fortsätta resan till Stockholm, då Kapitenen, efter klockan 40 förmiddagen, af Premierlöjtnanten EgerIström erhöll rapport, att fartyget befanns i Kodjupet och att det blifvit aborderadt af ångfartyget Norrland. Kapitenen begaf sg straxt på däck, då Kapitenen blef varse ångfartyget Norrland i full gång, akterut och Gylfe med stannad machin straxt söder om Kodjupets vestra prick. De skador, ångfartyget Gylfe af ombordläggningen erhållit, bade likväl icke varit andre än sådane, att fartyget, efter några minuters uppebåll, åter var i full gång. I öfrigt är rapporten lika lydande med Premierlöjtnanten Egerströms här nedan intagne berättelse. Öfver den skada, ångfartyget Gylfe lidit, företeddes vid Krigsrätten följande besigtningsinstrument: Enligt ordres, hafva undertecknade besigtigat de skador, som uppkommit å ångfartyget Gylfe genom en stöt af ångfartyget Norrland, under passage af Kodjupet, sistlidne gårdag och dervid befunnit: 4:0 Babords bjulbus lösryckt och till en del sönderslaget. — 2:o Afvisaren för främsta bjulhusbänken afbräckt. — 3:o Ett stycke af ledstången och brädgången för om hjulhuset krossad. — 4:0o Ett stycke af förgyllda listen utombords lösryckt och skadad. — 5:0o Flere stycken skåflar dels sönderslagne, dels spräckte, jemte dertill hörande smide bristfälligt. — 6:0 Tvycenne råer afbräckte. Stockholm den 4 Juli 4838. A. F. Wahlbeck. A. von Horg.a Premierlöjtnanten Egerströms ofvannämnde berättelse, afgifven vid Krigsrättens sammanträde den 14 Augusti, lyder som följer: Då, under resan den 3 sistlidne Juli med Kongl. ångfartyget Gylfe ifrån Dalarön till Stockholm, ångfartyget Norrland, som kom ifrån Waxholmsfjerden klockan 410 förmiddagen, möttes i Kodjupet, stod Premierlöjtnanten, jemte Mäster Lotsen från Dalarön, C. E. Dahlström, på babords hjulhuset, samt Understyrman Herndahl och Kanonieren af 1:a kompaniet Je 3, Råberg, vid rodret. Först styrdes nära pricken för östra vraket, under signal eller tecken till Norrland, att gå om styrbord; men då Befälbafvaren å ångfartyget Norrland sådant ej åtlydde, utan höll upp, för att gå imellan yraken och stäfvade rakt emot Gylfes bog, saktades farten å Gylfe på några kabellängders afstånd från Norrland, rodret lades dicht an babord, machinen stoppades och fartyget girades sedan ifrån vraket emot den vestra pricken samt hade ungefärligen skjutit dess längd öfver stäf, då Premierlöjtnanten frågade Lotsen, om Norrland ägde tillräckligt vatten eller rum att gå babord om Gylfe, hvilken fråga Lotsen besvarade med jaa -traxt efter, då pricken för vestra vraket var tvärs för styrbords fockröst, hade ångfartyget Norland, med machin i gång, lagt om bord på Gylfe, med så stark fart, att både Premierlöjtnanten och lotsen blifvit kastade ifrån hjulhuset. Sedan Premierlöjtnanten undersökte den skada, Gylfe lidit genom sammanstötningen, hade han sett ångfartyget Norrland i full gång.a Vid det nästpåföljande sammanträdet, den 4 Sep: tember, hvarvid parterne, jemte Häradsböfdingen Hoffstedt, såsom af Justitiekansleren, förordnad till serskild aktor, voro närvarande, blef besättningen å Gylfe afhörd, hvarvid först Mäster Lotsen Dahlström berättade: att, då Kongl. ångfartyget Gylfe den 3 sistlidne Juli, klockan omkring 40 förmiddagen, inträffade vid Kodjupet och sigte erhölls på ångfartyget Norrland, kärades af Gylfe östra eller dess babordsprick och fsrten saktades på omkring 30 famnars afstånd från ångfartyget Norrland, som kom emot Gylfe med machin i full gång, att rodret å Gylfe blifvit lagdt dicht an babord, för att undvika påstötning, fartyget höll af mot vestra eller styrbordspricken, och hade skjutit så långt från babordsprick, att ångfartyget Norrlsnd, efter hvad vittnet, på fråga af Premierlöjtnanten Egerström, då äfven upplyst, imellan denna prick och Gylfes akter, haft rum att passera, när förstnämnde far tyg under full fart styrt på Gylfe och stött sitt bogspröt mot Gylfes babordshbjulhus, å hvilket vittnet, jemte Premierlöjtnanten Egerström, stått; att vittnet af den bäftiga stöten kastades ned från hjulhuset och afdånade, hvarföre vittnet ej kunde säga, hvad som derpå följde, men då vittnet en stund derefter kom sig före, låg Gylfe så nära vestra pricken, att det ej var en aln imellan den och fartygets styrbords fockröst. På framställde frågor anförde vittnet: att ångfartyget Norrland stäfvat rakt på Gylfe och, om icke Gylfe fallit undan, skulle fartygen lagt om bord med stäf mot stäf; att omkring 10 famnars utrymme varit imellan östra eller babordspricken, då Norrland stötte emot Gylfe; att vittnet 2:e gånger vinkat med handen mot Norrland, att hålla åt styrbord; då Norrland det oaktadt styrt rakt på, hade Gylfe måst falla undan: att. så vidt vittnet blifvit varse, ingen åt