Aftonbladet – 17 maj 1839, sida 2

(Insändt). Vid ANDERS DANIELSONS Graf. Hvad budskap kommer i den glada våren, Med sorgens flor omkring sin vandringsstaf, Och klagar om en älskling lagd på båren, Och fordrar landets tårar på dess graf? O, är det sannt! Har döden inga andra Att söka ut till offer för sitt svärd, An desse få, som oförfäradt vandra I strid för frihet undan mörkrets verld? Se! dystra skyar höla Sveas himmel Och Carlavagnen skönjes knappast mer: I fädrens bygder är ett brokigt hvimmel Af andra stjernor, hvart än ögat ser. Som irrbloss slockna de dock bort i tiden, De finna intet rum i häfdens blad — — O, Svea! nu i glitter klädd och siden, Du är ej mer som förr så frisk och glad. Du stöd beböfver, för att icke falla, Och starka stöd, som trofast härda ut, Som ännu stå, när splitets stormar svalla, Och ej af guldet vägas upp till slut; Som kunna verka och som verka vilja Med manlig kraft, med fädrens sinnelag; Som sken från sak och ord från handling skilja Och föra ärans sköld i öppna drag. : Då frodas landet under deras dygder, Som gräset frodas under lummig ck; Och deras ord gå ut bland folk och bygder, Som frälsningsord från egennyttans svek .... En sådan man, som sted så lugn som eken Och kämpade med kraft, när stormen löd, Har, rik på ära, trädt ur-bardaleken — Och hvilar nu. En högre makt så bjöd. sw , oo oa a Den trägne bonden drog åt landet opp — Och folkets minne honom länge sördar För hvarje skönt och aldrig sviket hopp. Må frihetsvännens varma, lugnaZanda Annu bo qvar hos våra odalmän! Och, vid dess Thorgny-röst, den dag sig randa Då Sveas himmel klarnar upp igen! H. S—g. C—-Ån. ———OEERTIENNETER (Insändt.) Huru har den väckta frågan rörande ÖOresundska tullen blifvit bemött af Danska Autoriteterne, och i hvad skick befinner cm Mar MAMMA Am mal mom hat 9