förmåga, kunde jag endast blifva en slär efterhärmare i denna öfverbildade tid; hvarföre Läsaren i alla fall icke har annat än en imitation att vänta, då jag allenast vill tillkännagifva, att jag i vitterheten tillhör Batteuxs skola, och vill således i minnesteckningen imitera naturen och sanningen, eller söka teckningens och begreppens öfverensstämmelse med föremålen. Och efter denna litterära trosbekännelse har allmänheten ingen högtrafvande rhetorik att emotse, utan allenast en så simpel skildring, som någonsin blifvit författad af en simpel adelsman, hvars hela fideikommiss bestått i Wöldikes Kompendium, såsom fädernegods, samt såsom mödernegods uti en gammal bibel med söndrigt band (icke in folio, ty det hade varit grefligt, icke heller in quarto, ty det hade varit friherrligt, utan i octavo, såsom passande för simple adelsmän), hvilken fordom tillhört min moderfader Professor Eberhard Rosenblad, med latinska anteckningar af hans egen hand; men hvilket band jag låtit sätta i fullkomligt skick igen, för att icke för egen del hafva biträdt åsigten i 48140 års författning, som har fideikommissernas successiva tillintetgörelse för ändamål. Och som jag icke känner inom de vidt utgrenade ätterna afsamma stam något annat fideikommiss, än denna bibel, hvilken äger alla föråldrens kännemärken, så kan undertecknad icke förklara, huru detta kunnat abalieneras från ätten på svärdslinien; hvadan jag alltid varit beredd på en reklamation, långt innan den vansinnige och i all sin tid omyndige Fredrik von Herrmanssons testamente till sin ena förmyndare vann stadfästelse. Qvistofta i Mars 48539. D. Munck af Roscnsköld, Professor, P. et Prepos.