Det nya, ensamt saizgörande Regeringssättet. Så uti Europa, Så ock i Sverge fanatismen svänger Sin vilda fackla. Och i Wermlands dalar, Der hittills vänskap, öppenhjertighet Och fast förtroende sin boning haft — — Vill du der blifva fanatismens tolk, Den sämsta tolken, smädaren i mörkret? Du är ej frihets-vän. Den liberale Sjelf fordrar frihet, men ock frihet gifver, Och vill ej tvinga, minst med smädelse, I bojor in en annans fria tankar. Du smädar subskribenterna på Näset. Men Wermeland åt många af dem egnat, Och egnar ännu tacksamhet och aktning. De hafva också öppet visat sig, Sagt sina namn, de ej behöfde blygas. Men du, som smädat dem, och din kamrat, Han, som i vintras dref krypskytteriet, ) J ännu gömmen eder uti mörkret, Och sänden derifrån giftstrukna pilar. Det är ej ädelt, är ej liberalt. Och med dig sjelf du vet, att dygd ochsanning Är målet, som du söker, träd då fram! Du ej behöfver blygas och du bör ej Fegt gömma dig uti så ädel strid. Du smädar andra af oss välförtjenta Välkända landsmän och medborgare. Men hör också en annan Wermlänning! Om den allgode gifvaren deruppe Förlänt dig mod och kraft att föra pennan, Det andans svärd, som andans strider fäktar, Så för den ädelt, i en öppen fejd. Tro gerna allt, hvad sjelf du finner rätt! Tro fritt, om du det kan, på Afionbladet, Ja till och med på Stockholmsbladet sjelft! Men häda ej den öfvertygelse, Som andra efter egen pröfning fattat! Strid också för din tro, det är din pligt! Men strid mot sak och icke mot personer, Och strid med skäl och ej med smädelse! Har du mer kraft och skarpsynthet än hopen, Så finns det månget fält för dig att verka I ädel bragd och vinna Wermlands tack. Med smädelse du icke den förtjenar. Vi älska ej att se hvarandra dragas Till hån och gäckeri inför den hop, Som fröjdar sig åt sqvaller och nidvisor. muts är ej ännu Wermlands nationalfärg, Och skall ej blifva det. Och Wermlands vapen Är ej en uf, som lömsk i mörkret mördar, Men Örnen, som i ljus och frihet möter Sin fiende och kämpar ut sin strid. And. Fryxell. ) Se Aftonbladet för den 6 Mars 1839.