RR. nn. nn FIITITIE-OMBUDSMANNENS EMBETSBERÄTTELSE för åren 2836 och 18537.. (Slut fr. AF IE) Afxsila de mål, somm 3 denna berättelse förekomma: är dock intet så högst märkvärdigt, som ivissa hänseendem följande, angående borgmästern: och Rådstufvuarätten i Sigtuna, hvilket likvälej: blifvit utförötv på Justitieombudsmannens, utan på Svea Hofrätts förordnande och af dess advokatfliskal. Bet visar ända till förvåning hvad dessa smis korporationer i:småstiderna kunna tillåta sig, i trots af de kontroller, som på lagskipningsvägen verkligen finnas, och ådagaläigger tillika vådan af att formera eller bir behålla stadsjurisdikticrer för städer, hvilka äro så små, att ingen person med verklig bildning eller nigot hopp om hättre fortkomsirder vill söka en borgmästare-äm mindre en rådmansbeställning. Till:ea början hade, enligt relationen i Hofrättens. utslag, borgmöstarn i Sigtuna, J. Falsk Larsson. gemensemt med Rådstufvurätten på sjelfva. inställelsedagen, i spannmålshandlaren Lindborgs konkurs, först förklarst borgmästarn jäfvig, . endast derföre, alt borgmästarn.var fordringsäganre i en anna:v komkurs, men sedan och detta beslut oaktadt, jåtit borgmästarn deltaga i beckut, som förklarade Lindborg skyldig att träda i bysättningshäkte, och förordnade iastrumentmakaren Petterson till god man i konkursen, hvilka beslut, bada dessutom befunnos i och för sig sjelfva lagstridiga; dernäst och selan. bemädde Lindborg, genom fingtnekten Zetler sans förbrytelse kommit på flykten, bade Rå dstufvarätten, med åberopande al 27 Kap. 37 S. Rältegångsbalien dörat Zetterman att träIa i häkte och der-förtlifva talls Lir dborg e8Leppaden vidare hade fir Borgm ästaren apå eföretagit sig att väldföra G attsson, då denne inställt sig för att åtskilliga bkandliogar, dem Borgmäom expeditionsha5vande i Rådstufvui sikt förvar, och sluilgen hade liBorgmästaren I. Falck Larsson låutr sin hustru under Sigtuna höstmarknad, drifea krogrördse i en krog aförderfveta kallad, ehuru fr Borgmästaren under tiden erhådit ieke blott underrättelse adt Kongl Moj:! fasts!ällt indragningen af nämnde krog, utan äfven en string befallt ning till magistraten alt vidtaga kraftiga åtgärder till krogrörelsens inställande, derest den ei redan då vore inställd. För hela detta völförhållande dömdes Borgmästaren till 2 års suspension och Rådmännen till 46 Rdr 32 sh böter. pöden har imedlertid mv a a möästared. En allmän öfversigt af alla de mot domare eller andra embetsmyndigh eter anställde åtal, de af J. O. deri inräknade, upptager dem för båda åren till 485, hvaraf 80 tillböra 1836 cch 208 år 4837. Deraf hafva 444 blifvit med eller utan ansvarspåföljd af Hofrätterne gillade; i 30 hafva de tilltalade blifvit frikände, och 214 hafva kommit att förfalla. Antalet af tilltalade embetsmyndigheter utgör blott 438, hvaraf man ser att en och samma embetsmyndighet på en gång lifvit dömd för fiera förseelser. Arten af de förseelser på hvilka ansvar eller åtminstone ogillande följt klassificeras som följer: olaga domar 34; försummelse med domböckers insändande eller! fel mot expeditionssavann Ä7: andra fel och försummelser i ep.