Aftonbladet – 24 april 1839, sida 1

bib et Sött UCJ CeNUuT UC HDUIU Hal al 2004, då hans vänner voro i kabinettet, försvarat desse för deras operationer vid valen, ehuru Hr Maugin då skildrat deras förfarande på samma sält som nu. Talaren uppläste, afbruten af ett bifallsskratt, några ställen i Monitcuren för år 1834 af Hr Maugins då hållna tal, hvilket verk ligen nästan ordagrant öfverenssltämde med hvad samme talare i lördagens session, anfört mot regeringen. Från venstra sidan ropade man: sådant vore helt och hållet i sin ordning, ty Kabinettet hade år 4834 handlat lika tadelvärdt som nu! Detta uppfattade talaren genast, och gladde sig öfver ett sådant oppositionens medsifvande, eller att hans kolleger icke gjort annat, än deras nuvarande motståndare, doktrinärerne. Från högra centern svarade man med knot och larm, men Hr Jaubert ansåg bäst alt tiga. För öfrigt förklarade ex-ministern , att han i underprefektens bref icke fann någonting stötande, men General-prokuratorns bref gillade regeringen så föga, alt bon tvärtom straffat denne embetsman genom flyttning till ett annat ställe; ait efter 47 års tjenst helt och bållit afsätta honom, dertill hade icke förseelsen synts nog betydlig. Slutligen försäkrade han i sine kollegers namn, att regeringen icke haft något att göra med de utkomna smädeskrifterna, särdeles Bulletin Francais, som man tillagt dem. Härigenom hade Hr Lacave-Laplagne gilvit debatten tvenne nya ämnen: generalprokuratorns flyttning och utspridandet af Bulletin Francais. Vid det förra fäste sig i synneshet Hr Dubois och vid det sednare Herrar Isambert och Durant de Romorantin. Konglige prokuratorn hade visserligen blifvit flyttad , till och med till en mindre indrägtig plats; ban hade nemligen blifvit utnämnd till ledamot i en domstol af första instansen; men manöverns finhet ligger deri att, enligt lagen, är prokuratorn alsättlig, men domaren icke. Förf. til det mot venstra centern rigtade brefvet är sålunda skyddad för den mnäpst, en liberal minister icke kunnat undgå att låta honom vidkännas, I hänseende till den andra punkten, pastod oppositionen, i trots af Hrr Martins och Gasparins försäkringar, att Bulletin Francais, en tidning, hvari smädelser mot oppositionskandidaterne oupphörligt förekommit allt sedan valens början, af regeringens embetsmän i tusentals exemplar utdelais i departementerna; äfvenledes har man befriat detia blad från eriäggandet af halfva den föreskrifna Lhautionen (25,000 Fr.) ja, till och med frin stämpelafgilten. Dessutom anförde man, huru en underprefekt blifvit afsatt, emedan han vägrat arbeta för en ministeriell kandidat, och en annan, i kammaren närvarande, underprefekt förklarade, att han tagit afsked, emedan han ej kunnat förmå sig, att vid valen uppfylla sine förmäns fordringar. Då regeringen sålunda drefs i allt värre trångmål, uppträdde en af hennes tillgilnaste anhängare, general Bugeaud, för att bjelpa henne ur sin förlägenbet, 1 det han sökte leda diskussionen på ett annat föremål. ffon började med en lang diatrib mot pressen , som han kallade en ny feodalitet, vida farligare, in den före 4789, ehuru, tillade han något ironiskt, han sjelf icke hade att beklaga sig deröfver, emedan han hade henne allena att tacka för itt stora rykte; han hade nemiicen gerom pressens smädelser blifvit ett slags celebritet; hvarthän han kom 1 någon stad, tränsdes folket om att se honom, och nyligen hade en salong, som eljest föga besöktes, endast gexom hans dervaro, blifvit så uppfylld af nyfikna. alt man nödgats öppna några sidorum, för att kunna inrymma alla gästerna. För öfrigt gick han så långt 1 sin ilver mot pressen, att man skrattande ropade åt honom från venstra sidan, det han borde föresla censurens återställande. Generalen fortfor icke destomindre: pressen bloekerar alla vägar till den offentliga meningen; hon låter ingenstides sanningen framt:änga; bon beslöjar och vanställer henne, och söker till och med föremål för sina anfall högre, än inom ministören; men om man angriper konungen, så sker sådant i afsigt att öfverändakasta allt. J bafven, M. H., för några dagar sedan hört, kuru en ädel marskalk i andra kammare bemödat sig, att tillrättavisa dylika smädelser. Genast har pressen bemödat sig orm att minska dessa förklaringars vigt; det vore derföre nödvändigt, att de här upprepades och St z (