Aftonbladet – 22 april 1839, sida 1

UTRIKES. HANNOVER. Läsaren känner redan, genom de i detta blad förut meddelade underrättelserne från Hannover, att 27 af de till andra Kammaren valde deputerade, straxt efter landtdagens öppnande sistlidne Februari, utträdt ur Kammaren med protest emot hennes sammansättning enligt 4849 års patent, emedan de icke kunde erkänna någon annan grundlag, än den af år 4833. Skälen för detta handlingssätt utvecklade de i en vidlyftig, till Kammaren ingifven, skrift. Sedermera hafva samme deputerade vändt sig till Tyska Förbundsförsamlingen och begärt dess bemedling till äterstäliande af rättstillständet i Hannover. Deras skrift till Förbundsförsamlingen är ganska märklig, och uppdrager en tafla af den i sanning högst betänkliga ställning, hvari Konung Ernsts vald på 4833 års grundlag försatt landet. Det lärer knappast blifva möjligt för diplomaterne i Frankfurt, ehu:u gerna de utan tvifvel skulle vilja det, att längre ignorera hvad som tilldrager sig i Hannover. Skattevägringarne och de rättegångar, som deraf blifva en följd, omöjligheten att få andra Kammaren fulltalig och således någon budget beviljad, då den nu varande löper till ända fram på sommarn — det ena med det andra gör något slags intervention i den akraftfullay landsfaderlighetens förehafvanden med hvarje dag mera af nöden, Också börjar det redan, både från Wien och Berlin, att låta, som om dervarande regenter insågo nödvändigheten att rågot stäfja ifvern hos Konung Ernst för det patriarkaliska allena-styrandet. Vi meddela här nedanföre de 27 deputerades inlaga tull Tyska Förbundsförsamlingen: . Till den durchlauchtigaste Tyska Förbundsförsamlingen! Vördnadsfull föreställning och petition af undertecknade ledamöter af andra Kammaren i den allmänna Ständerförsamling, som H. M. Konungen af Hannover sammankallat genom sin höga proklamation d. 7 Januari 4838. Redan d. 29 Juni sistlidet år såg ett stort antal deputerade af andra Kammaren sig nödsakade, att underrätta den höga Tyska Förbundsförsamlingen om de förhandlingar, hvilka dittills ägt rum i den af H. M. Konungen af Hannover, deras allernådigste Konung och herre, medelst proklamation af d. 7 Januari 1838 sammankallade Ständerförsamlingen, i afseende på upphäfvandet af grundlagen af d. 26 Sept. 1835 I förhoppning på möjligheten att på något fredligt och med lag öfverensstämmande sätt bringa de olycksaliga stridigheterna närmare en lösning, hade de ända dittills tagit del i dessa förhandlinfar; och det var endast då först som de, ehuru med motvilja, gåfvo vika för nödvändigheten at: underställa dem den höga Tyska Förbundsförsamlingens vishet, när de icke mera kunde hoppas att