Aftonbladet – 19 april 1839, sida 2

EINDBECESKA DIVISIONEN I SVEA HOFRATT har nu låtit trycka och med Statstidningen utdela sin förklaring öfver Just. Ombudsmannens slutpåstående mot besagde divisions ledamöter, i åtalet, angående deras underlåtenhet att till Kongl. Maj:t hemstålla upptagandet af den mot Hr Assessor Crusenstolpe framställda anklagelse för majestätsbrott. Denna förklaring, som utgör 43-42 tryckta ark, består till större delen i upprepning eller åberobarde af den förra; det hela innefattar naturligtvis en förnekning af de flesta skäl Justitie Ombudsmanren andragit, och vi skola försökalatt deraf återgifva hvad tilläfventyrs ej förut blifvit anfördt. Den bevisning för tillämpligheten af 4777 års bref, hvilken J. O. velat hemta af jemförelsen med 774 ärs tryckfrihetsförordning och 4787 ärs kungörelse, förneka de tilltalade helt och hållet, men stödja denna förnekning hufvudsakligen på det förut gjorda antagandet, att 4777 års bref endast skulle eafse angifvelser för sådana mejestätsbrott, som tillkommit af öfyerilning, enfald o. d., hvilka, likasom falska angifvelser o. d., icke skulle kunna förutsättas vid majestätsbrott genom tryckt skrift. Påståendet, att 4777 års bref blifvit tillämpadt i tryckfrihetsmål före 4809, bestrida de tilltalade på den grurd, att de ingenstädes kunnat finna, det en sådan tillämpning egt rum. Att oftanämnde bref tillkommit i politisk afsigt, erkänna de tilltalade, och anse detsamma till och med såsom en tpolislag,, men upprepa dervid, att dess tillämpning ej skulle kunna förenas med den i tryckfrihetsmål anbefallda skyndsamhet. Vidare återkomma de tilltalade till sitt påstående, att en anmälan hos Konungen ej må anses som en rättegångsförmån, och fästa sig nu som förut hufvudsakligen vid den invändningen, att besagde anmälan måste ske före rättegångens början, eller innan den anklagade än