Redaktionen ber att få fästa läsarens uppmärksamhet på nedanstående ganska intressanta uppsats, som blifvit till redaktionen insänd, i anledning af den åsigt, som förut i artiklarna om undervisningsverket blifvit yttrad rörande nödvändigheten af en reform i den för-akademiska bildningen samt de nuvarande embetsexamina. Insändaren framställer och utvecklar den åsigten, att det är godt och väl med dessa reformer i och för sig sjelfva, men att de icke i hufvudsaken komma att afhbjelpa den öfverklagade bristen på dugliga och utmärkta statsmän, så länge den vidsträcktare bildning och förmåga, hvilken i vår tid är oundgänglig för den verklige statsmannen, icke behöfver tagas i något hufvudsakligt betraktande vid befordringar till statens högre embeten, der den i syn-: nerhet skulle behöfvas. Red. anser sig i anledning häraf för egen del endast böra anmärka, att denna åsigt på intet sätt är i strid med Red:s egen. Tvärtom hafva vi vid mångfaldiga tillfällen yttrat den tanken, att det af Ins. framställda skäl alltid står i främsta rummet, ehuru detta argument icke omedelbart tillhör frågan om reformerna i unI dervisningsverket, som afse tillfället att förvärfva kunskaper, och af detta skäl der icke fått ett rum. Eljest skulle visserligen mycket till och med kunna tilläggas till hvad us. yttrat. Det som i synnerhet måste väcka förvåning är, att ett så litet afseende göres på kunskaper hos innehafvarne af höga embheten, just från det håll, der man strängast yrkar den monarkiska grundsatsens vidmakthillande inom alla hierarkiens grenar, det vill säga, att allting bör göras mer och mer beroende af chefernas makt, hvilka således också borde vara de skickligaste att inse och hedöma hvad folket tarfvar. Att till en sådan insigt icke skall fordras er verkligt vetenskaplig bildning enligt tiders fordringar i allmänhet, är påtagligen orirligt, ty då beröf. des ju antingen kunskaper ännu mindre på de lägre platserna, eller också måtte men ingen vara, att de höga platserna skola vara blott sinekurer, och att embetena i sjelfva verket skola skötas af de underordnade, som hafva mesta kunskaperna, medan cheferne taga lönen och äran, hvilket alltid förekommer något oegentligt. — Den insända artikeln lyder som följer: Om orsakerna till LARDOMENS FÖRFALIT. Uti. en artikel med den allmänna rubriken: Om uppfostringsväsendetp, och den speciella ell. Examensväsendet, (Aftonbladet MTB för