Aftonbladet – 18 april 1839, sida 2

nan och kanhända äfven någon rubbning deri, som, tillsammans med inre sjuklighet, föranledt hans död. — Ett nu mera upplöst Skräddare-bolag, Lundberg Lundqvist, uppdrog försäljningen af några dess effekter åt tvenne personer, Palmlund och Torssell. Vid liqvidens afslutande uppkom missämja och redogörarne beskylldes för att hafva förskingrat en del af sakerna. Polisen, hos hvilken målet angafs, lät nu arrestera Palmlund och Torssell, och hänviste målet till stadens KämnersRätt. Här lära likväl målsägarne sjelfve medgifvit, att de fått rätt på de sakaade effekterna, och som hela saken derefter uppgjordes genom vänlig förening parterna emellan, var målet slutadt. Underrättelse härom afgick til! Polisen den 5 dennes, med förständigande om de häktades befrielse. För Redaktionen af detta blad anmäldes dagen derpå, att de arresterade icke desto mindre ej blifvit försatte på fri fot. Som detta likväl var så kort efter, förmodade vi, att orsaken dertill endast var tillfällig, samt att offentlig erinran derom ej behöfdes. Till vår största förunåran finna vi likväl i Dagligt Allehanda för i dag målet refereradt såsom vi här ofvan antydt, med det tillägg, att de arresterade, ännu icke i går, d. v. s. 42 dagar efter KämnersRättens skrifvelse derom, äterfått friheten, och att, på gjord förfrågan i Polisen, rörande anledningen till deras qvarhållande i fångelset, det svarats, att den vore IHr t. f. Polismästaren förbehållen. — I går förevoro uti Poliskammaren några Smedsoch Kopparslagare-gesäller, bvilka förlidne Måndags afton å en krog vid Hornsgatan slagits med hvarandra, och äfven tilldelat tvenne bönder ett par örfilar, hvarföre fredsförstörarne blifvit kallade. Vid målets upprop hade imedlertid en af dem tagit så mycket till bästa, att Hr Polismästaren icke kunde affordra honom någon fullständig förklaring, utan målet måste uppskjutas tills i dag, på det den välplägade måtte under tiden få tillfälle blifva mera redig. — I stadens KämnersRätt förevar i går den nu tillrättakomne förre korrektionisten Nubblin eller Bergqvist, hvilken, enligt en annan korrektionists, Wennerströms, uppgift, hade varit behjelplig vid stölden af Grosshandlaren Petterssons kassakista. Wennerström var ock från Långholmen inställd och tillfrågades, om uppgiften vore sann. Han svarade då: aJa, nog var det en, som sade sig heta Bergqvist, men denne är det alls icke, ty den andre var mycket längre, och denne känner jag ej. Detta vidhöll Wennerström, oaktadt erhållna föreställningar, att han först angifvit just denne Bergqvist, hvarföre målet måste uppskjutas. — I går skedde en stöld å gården till huset MM 39 vid Tavastgatan, på så sätt, att en äldre qvinsperson uppkom uti nämnde hus och frågade, om någon polisbetjent bodde i huset; härtill svarades: ja, men de äro icke hemma; hvarföre gumman återvände och vid nedgången tillgrep af en på gården hängande större tvätt en skjorta och ett par strumpor. Hon hade likväl icke hunnit långt, då hon mötte Polis-uppsyningsmannen Eckerman, som igenkände gumman och tillfrågade henne, hvad hon hade att bära, hvilket hon ej kunde uppgifva. Han tog henne då i förvar med sig till Stadshushäktet, hvarest hon qvarlemnades.