Aftonbladet – 12 april 1839, sida 1

STOCKHOLM den 12 April. Med de på förmiddagen ankomna utländska poster erhöllos tidningar från London af d. 30, från Paris af d. 34 Mars, samt från Hamburg af d. 5 dennes. Nyheter af ett sednare datum sc längre ned. FRANKRIKE. Vi måste åter upprepa den, nästan stereotyp blilne frasen: allt befinner sig ännu i sitt variyjorda skick, och ministerial-krisen fortfar som förut. Hvad tidningarne berätta om de sednaste dagarnes åtgärder och tilldragelser i j detta hänseende, är i korthet följande: I Sedan marskalken Soult stött sig Thiers, och derigenom med venstra gjorde han ett försök att närma sig trinärerne, och en lista cirkulerade redan på en minister, tagen bland dem, hvari Hertigen af Broglie skulle få utrikes portföljen. För att bringa en sådan till stånd, kallade Konungen till sig Hr Thiers, föreställde honom nödvänj digheten af hans aflägsnande, såsom mediet att göra den tillämnade kombinationen möjlig och erbjöd honom ambassadörsposten i England. På detta förslag svarade Thiers, att inga formliga förbindelser existerade mellan honom och hans vänner, men att han likväl, innan han toge något parti, borde rådgöra med dem. Den erbjudna posten vore visserligen föga enlig med hans böjelser, dock skulle han icke undandraga sig den, i fall hans aflägsnande vore nödvändigt, för alt göra slut på elt förhållande, hvilket han beklagade så mycket som någon annan, och för att lemna sina vänner fria händer, om de möjligtvis kunde anse sig bundna genom hans närvaro. När detta blef bekant, begåfvo sig de deputerade af venstra centern, i stort antal, till honom och bådo honom icke öfvergifva sin post i Kammaren. Om detta verkade på hans beslut, eller om han endast väntade på en sådan uppmaning, för att tillkännagifva ett redan fattadt, nog af, han har förklarat, att han icke ville emottaga den ifrågavarande missionen. Alfven Hertigen af Broglie har vägrat ingå på det gjorda förslaget, och hela den tillämnade kombinationen har således uppgått 1 rök. med Hr centern, till dokI Allt hvad man under detta långa interregnum gjort å hofvets sida, har endast tjent till att väcka misstroende mot dess afsigter och beviss venstra centerns magt. Det synes nu mer: ögonskenligt, att ingen minister kan bildas, annat än inom densamma. Hos Hr Odillon Barrot hafva alla venstra sidans ledamöter, fö) hvilka han står i spetsen, varit samlade, många som befunno sig 1 Paris. Deras antal ste till 97. Här rådgjorde man länge, både on den närvarande ställningens brydsamhet oci om hvad som dervid borde göras. Ban kon slutligen öfverens, att den blifvande ministere: måste bildas af venstra centern, såsom ettZut S Så