Aftonbladet – 3 april 1839, sida 1

ej göra till en kabinettsfråga, utan öfverlemna å kammaren sjelf. En af de närvarande anmärkte likväl, att det vore nödigt att ministrarne för. enade sig om någon kandidat dertill; men äf. ven detta bestriddes. Nu lärer hela konferensen hafva upplöst sig. Thiers hade redan förut under samtalet bedt konungen bilda kabinettet utan honom, men likväl lofvat, att, så mycket han förmådde, understödja det. Då det likväl blef tydligt, att konungen icke ville haf. va hvarken de ifrågavarande personerna eller deras principer, lemnade marskalken och de öfriga slottet, beklagande, att de ej kunde egna sina tjenster åt konungen, som å sin sida äfven yttrat sin smärta öfver denna sakernas utveckling. En annan berättelse är, att ett häftigt uppträde förefallit emellan konungen och Soult, som sagt, att han ej mer ville visa sig i Tuilerierna, annat än officiellt, emedan han Jej hade lust att låta narra sig. Han skulle nu lemna Paris den 22. Herr Humann skall redan vara afrest. J. des Debats bestrider icke förhållandet, men prisar aden ädla ståndaktighet, hvarmed konungen försvarat sina konstitutionella rättigheter och principerna af den allmänna politik, som räddat Frankrike och revolutionen. Huruvida imedlertid detta förfarande verkligen räddar dem, eller medför en ny kris, skall utgången visa. Det säges nu, att konungen kallat herr Mol till sig och att man öfverenskommit om en ny prorogation af kamrarne till den 43 April, hvarigenom man åtminstone vann tid. Den afgångna ministeren har gjort några flyttningar inom diplomatiska korpsen. Bland andra kommer herr Billecoq, hittills varande ambassad-sekreterare i Konstantinopel, att afgå som generalkonsul till Tanger, och herr Delacour, förut attach i Turin, att i samma egenskap begifva sig till Stockholm. SPANIEN. Man har underrättelser från Madrid till den 13 Mars. Finansministern skall hafva lyckats att af banken erhålla ett lån om 40 milioner, mot anvisning på krigskontributionerna. — Det säges, att Österrike skiljt sig från Don Carloss sak och vill förmäla en afsina erkehertigar med den unga drottningen. Äfvenledes skall det uppträda som ombud för Ryssland och Preussen vid de konferrenser, som, rörande Spanska ärenderna, skola öppnas i London. För att i lugn kunna afbida deras resultat, skall en vapenhvila på fyra månader afslutas mellan Maroto och Espartero. Om detta är något mer än en blott sägen, torde man snart få erfara. ENGLAND. Gränsstridigheterna mellan England och Förenta Staterna hota att taga en ganska allvarsam vändning, och tidningarne diskutera redan möjligheten af ett krig mellan de båda staterna, och hvad verkningar ett sådant skulle hafva på Englands invertes ställning. Enligt de sednaste underrättelserna från NewYork hade de krigiska uppträden, som förefallit emellan Engelsmän och Nordamerikaner, på det omtvistade området, väckt en stark sensation bland folket öfverallt i Förenta Staterna. Regeringarne å ömse sidor gjorde väl allt, hvad som stod i deras förmåga, för att bilägga saken; men i hvad mån allmänna sinnesstämningen inom Förenta Staterna kunde tvinga kongressen i Washington, och derigenom regeringen, till fiendtligheter, var ännu svårt att förutse. Imedlertid hade utrikes-ministern i Washington, Hr Forsyth, och Engelska sändebudet derstädes, Hr Fox, gemensamt uppsatt en promemoria, som skulle meddelas så väl staten Maine, som guvernören i Nya Brunswick, till efterrättelse. Enligt densamma skulle trupperna å ömse sidor draga sig tillbaka, och gemensamma åtgärder vidtagas emot marodörer, som på egen hand kunde försöka att störa lugnet. Presidenten van Buren hade, i afseende på denna sak, aflåtit ett budskap till kongressen, hvilken förvist detsamma till utlåtande af tvenne kommit.Cer (en i Senaten och en i Representanternes ms). Majoritetens i kommitteerna åsigt var ngenting mindre än fredlig, och hade redan blifvit framlagd i deras afgifna betänkanden. Dessa föreslogo, att presidenten skulle autoriseas att uppbåda trupper, att penningar skulle beviljas till flottans utrustande och fästningares försättande i försvarstillstånd — allt för att illbakavisa invasionen på det tvistiga gebietet. —I sitt hudskan till konorecscen oillada nrac: