Aftonbladet – 2 april 1839, sida 2

man icke lyckas att utföra något af vårde. Det är att vara radikal i sitt mål, moderat (och måhända doktrinell) i sitt sätt. Det är det gamla romerska ufortiter in re, leniter in modis.. Man finner menniskorna vanligtvis endast omfatta det ena af dessa två; och vanligtvis misslyckas de. Skulle genast och med alla emhbets-examina den flyttning ske, hvarom vwi talat, så blefve förmodligen den ögonblickliga följden, att universiteterna lemnades rent obesökta af alla, som ämnade sig in på embetsbanan, och den störe sta tänkbara ytlighet skulle i denna väg uppstå. Ty embetsverken sjelfva hafva i så långliga tider blifvit frånvanda att tänka på de vetenskapers theorier, som utgöra deras grundval, och de hafva i detta fall så litat på universitets-examina, att de troligen icke nu skulle kunna uppträda såsom alfvarsame och grundlige utforskare afkunskapstillståndet hos ansöskande. Visade sig, åter, ingen stränghet i undersökningen deraf här, så torde också ingen heflita sig om att förskaffa sig en grundlighet, som ingen efterfrågar: med andra ord, ingen skulle besöka universitetet. (Hvad det praktiska vidkommer, som måste vinnas genom routine under tjenstutöfningen, så kan det icke bli föremål för en inträdesexamen.) För att bekomma grundliga embetsmän, måste säledes embetsverken sjelfva vara till sina principer grundliga, eller åtminstone inom sig hafva någon section af ledamöter, dem upprätthållandet af verkets sanna fundamenter åligger. Desse blefvo också de naturliga examinatorerna för sökande. Om sådana pelare i våra embetsverk nu mer eller mindre saknas, så har äfven det sin orsak i examensväsendet vid universiterna, på hvilka verken så småningom vant sig att räkna, hvad all theori och princip beträffar, att de sjelfve efterhand blott kommit att se.på praktiken, routinen. Hvilka beklagliga följder för det allmänna häraf måste flyta, finner man. Klagan öfver aftagande sann embetsmannahalt höres temligen allmänt: äfven detta daterar sig, såsom man pistår, ifrån medlet af förra seklet, eller något årtionde derefter. Mian ser således, att perioden för den verkliga embetsmannaduglighetens aftagande jemnt infaller med tilltagandet al embets-examina vid universiteten. En och samma olycka har då bidragit alt på en gång sänka universitetsbildningen och embetsverken. Förhörets flyttning blir följaktligen ett stort medel till upphjelpande af begge. Men huru? Utgångspunkten för reformen är den svåraste att finna, emedan, om begge slags verken ligga nere, intetdera tyckes kunna bjelpa det andra. Oss synes den lämpligaste början vara den, att inom ett embeisverk uppsöka och utse några, ej blott praktiskt, men (hvad som för detta ändamål behöfs) särdeles i theorien grundlige män, åt hvilka det kunde ombetros, att strängt, utförligt och alfvarligt t sak förhöra dem, som i verket söka inträde; då med detsamma motsvarade examen vid universitetet skulle aflysas. Något dylikt, churu högst ringa och knappt mer än till skämt, finnes i hofrätterna. Något analogt, ehuru blott till en del, qvarstår äfven i kong). kanzliet, Men medan likafullt hofrättsoch kanzliexamina hållas vid universiteterna, så ser man i inträdes. förhöret vid bofrätten ett obeh st blott, och i kriaskrifningen m. im. vid i i kanzliet blott ett litet supplement till den akademiska examen. Borttag den se: gör i stället inträdesförhören i hofrätte kantzliet så tillräckliga, som nånsin för pröfningen beböfves, så skall sjelfva Rödvändigheten sedan bibehålla dessa förhör på höjden af verklig och sann kontroll, emedan verken icke längre hafva något akademiskt ) att trygga sig till vid antagningar. I ändigheten för den ungdom, som ämnar sig dit, att allvarH ligt och i sak studera, samt för detta indamål besöka en högskola, der grundlig undervisning i det föresatta ämnet verkligen meddelas, är medsamma gifven. Och för det tredje äro professorerne räddade ifrån examensbestyret, Utför man detta med ett eter annat embetsverk i sender, så kunna de alla sminingom följa Å Vi bedja läsaren påminna Sig, att vi ifrån början inom kretsen af politiska examina gjorde en bestämd skillnad emellan hvad vi kallat direkta embets-examina, och gragual-examina. Emedan personer, som genomgå de sednare, i månsa fall icke inträda i emhetsverk. utan OAd lig