Aftonbladet – 12 mars 1839, sida 3

berättar om denne mans första företag: uaJoha Jacob Astor föddes i byn Waldorf, nära Heidelber vid Rhens stränder. Fastän uppfostrad i hela land lifvets enkelhet, hade han dock alltifrån sin först ungdom en aning, alt han en gång skulle komm till stor rikedom. Knappt hade han trampat sin barnskor, förrän han lemnade sina föräldrars låg boning och begaf sig till London, der han änn befann sig vid slutet af Amerikanska revolutioner Då imedlertid en af hans äldre bröder redan fö ett par är sedan valt sitt hemvist i Förenta Sta terna, så beslöt Astor att begifva sig till honor och att försöka sin lycka i det nya landet. Fö det ringa penningebelopp, som han medfört frå hemmet, uppköpte han sådana varor, som passad för hans afsigter, och gick i November 4783 or bord på ett till Baltimore bestämdt fartyg, hvilke i Januari följande året ankom till Hampton Road: Vintern var utomordentligt sträng , och skeppe qvarhölls, jemte många andra, af isen nära trenn månader i Chesapeak-viken. Under denna tid plä gade passagerarne på de serskilda skeppen ofta g i land och i glada sällskap fördrifva tiden. Vi något af dessa tillfällen gjorde Astor bekantska med en landsman, som handlade med pelsverk. D han redan fattat den föreställningen, att detta yr ke måste vara ganska indrägtigt, så gjorde han si äfven hos sin nye bekante underrättad om åtskil ligt, som hade afseende på detsamma, hvilket den ne äfyen med all beredvillighet meddelade, så Jäng hans insigt sträckte sig. Sedermera begåfvo si; båda till NewYork, och här köpte Astor, på si följeslagares inrådan, för de penningar han fick fö sina medkafda varor, pelsverk, hvarmed han å 1784 inskeppade sig till London, der han med för del försålde detsamma. Uppmuntrad genom denn framgång, och ännu mera förtrogen med denn handelsgren, återvände han ännu samma år till New York, med det beslut att sätta sig ned i Förent: Staterna. Här egnade han sig nu helt och hålle åt det yrke, med hvilket han på detta sätt genon en tillfällighet blifvit bekant. Han började sin ba na naturligtvis under ganska knappa omständighe ter, men med orubblig arbetsamhet, sträng spar samhet och osviklig redlighet. Med dessa företrä den parade sig en uppåtsträfvande, alltid framå skådande, djerf, fruktbar och omfattande ande, et genomträngande förstånd, som alltid visste att mec fördel begagna hvarje tillfälle, och en märkvärtdig orubblig förtröstan på framgång). Handeln met pelsvaror var ännu icke organiserad i Förenta Sta terna, och man kunde icke säga, att den utgjord en regelmessig industrigren. Pelsverk och huda uppköptes tillfälligtvis af köpmännen, under dera trafik med Indianerne och hvita jägare. Hufvud sakliga tillförseln af denna vara kom från Canada I mån som Astors affärer utvidgade sig, reste hai hvarje år till Montreal, der han upphandlade pels verk af de hus, som sysselsatte sig med denna han del, och skickade det från Canada till London emedan denna koloni ensamt hade tillåtelse drifv: direkt handel med moderlandet. Så långt Wa shington Irving. — Astor berättade gerna, hurt han på sina utflykter i skogarna en gång med sir häst måste simma öfver en flod, som bildat sig genom tvenne smärre strömmars sammanlopp hvilka förenade sig nedanför en stor, långslut. tande kulle. Under det han vid en uppgjord eldbrasa torkade sina våta kläder, betraktade Asto: belägenheten och yttrade: här torde med tider blifva ett passande ställe för en stad. På han fö omkring 30 är sedan gjorde en resa till Niagara fann han på denna punkt en stad, hörde spelas på ett derstädes förfärdigadt fortepiano, och ännu 1( mil längre bort hade redan urskogen fallit för in. vandrarens yxa. Man kan säga, att Astor i sin person genomgått Amerikanska folkets hela utvecklinvgs. historia. Han skanpade pelshandeln i stort; han: skepp gingo från Öfra Missouri till NewOrleans och derifrån förde andra fartyg hans varor till China och Europa, bragte tillbaka andra handelsartiklar, och det hela leddes med Tysk ordningskärlek och sparsamhet ifrån NewYork. Hans jättelika företag att sätta en handel i gång från Oregons mynning direkte till China, har förorsakat honom stora förluster, men äfven förvärfvat bonom ett namn, som skall fortlefva i sekler; ty den första punkt för ett handels-etablissement, som Nordamerikanarne togo i besittning vid Söderhafvet, är Asloria. — Gift med en Amerikanska och sjelf till den grad vorden Amerikan, att han till och med icke längre med färdighet hvarken talade eller skref Tyska språket, fortfor han dock i sitt inre att så helt och hållet vara Tysk af gamla stammen, att ett slags hemsjuka icke sällan tycktes komma öfver honom. Han trängde sig aldrig fram, undvek alla offentliga embeten, respekterade hvarje öfverlägsenhet i samhället, och uppförde sig emot höga och låga på lika sätt, med lugn, måtta och den sjelfkänsla, som födes af ett verksamt, med framgång krönt lif. Bland hans närmare vänner i Nordamerika var honom isynnerhet Jefferssons och Mo) Han skall, oaktadt han vid flere tillfållen gjorde oerhörda förluster, hafva efterlemnat en förmögenhet af 90 millioner dollars (360 millioner Rdr Res). — Att Astor hade ett varmt hjerta för sina landsmän bevisar Astors-fonden, till grundläggande af en anstalt, hvarigenom de till Nordamerika ankommande Tyska utvandrare skulle skyddas emot giriga spekulanters bedrägerier, och så mycket som möjligt erhålla anvisning till säker utkomst i deras nya hemland. ) Ett. exempel på denna lifvande förtröstan, som