Aftonbladet – 12 mars 1839, sida 2

krigsföretag, som kunna äga rum emot detsamma? Derpå följer en slutbetraktelse, och hvad Svenska läsare måhända ännu bättre hehöfva, trenne kartor, den ena öfver det ezentliga Indien, mellan Indus och Siamiska riket, den andra öfver Central-Asien, eller landet norr och nordvest om Indusfloden ända upp till Kaspiska hafvet och sjön Aral — således Rysslands och Persiens avenyer till det land, som ligger så nära för deras tanke, så aflägset för deras arm. För att beskrifva förf:s method vid framställningen af nyssnämnde ämne och, så mycket som möjligt sätta läsaren i stånd att på förhand kalkulera hvad han har att vänta i Grefve Björnstjernas skrift, synes oss ingen utväg tillförlitligare än att af densamma meddela några stycken till prof, sedan vi först lemnat den upplysning om skriftens anledning m. m., som innefattas i följande utdrag ur förf:s förord: Ett länge fortsatt älsklingsstudium af allt som rörer Indien, och den deraf väckta öfvertygelse, att en närmare kännedom af detta land, der menniskoslägtet vunnit sin första utbildning, skall vara välkommen hos mina landsmän, har, förenad med den önskan att hembära en gärd af aktning och tacksamhet till Kongl. Vetenskapsakademien, som behagat välja mig till ledamot, föranledt hosgående försök. — Uppläst till någon del i akademiens allmänna sammankomster, och lyckligt nog att der vinna ett benäget bifall, har detta gifvit anledning till dess vidare utarbetning och dess slutliga tryckning. Början af inledningen framställer ännu tydligare, med hvilka ögon författaren betraktar det land, de tilldragelser och institutioner, som utgjort föremålet för hans daälsklings-studiumn. ) u Till verldshistoriens största fenomenera — så börjar han sitt arbete — akan utan tvifvel räknas det Brittiska riket i Ostindien. aInom en mansålder har detta rike, från dentåga ståndpunkten af ett handels-faktori, stigit till ett imperium af mer än 400 millioner undersåtare, med ett lika antal (af 400 millioner dessutom), som under egna furstar dock lyda det Brittiska väldet. Det sträcker sig 4!, million Engelska qvadratmil öfver en af jordens bördigaste delar, (ifrån 8:de gradens lawuitud till den 35:te och från 68? löngitud till den 92:dra) innebar således en polhöjd, som från Messina till Torneå, och en bredd, som från Lissabon till Smolensk, hvilket utvisar, att det icke kan jemföras med nägot annat i Europa, så till storlek och folkmängd, som olikbet af klimat och temperatur, än med Europa sjelf. Detta rike äger inom sitt område Gauls och Himalayas med evig is betäckta bergskedjor. som höja sig, den förra 45,000 och den sednare 27,000 fot öfver hafsytan; det är genomskuret af floder, hvilka, likt Indus, Jumna, Sutledg, Gantes och Bramapootra, erbjuda hvardera en segelled af icke mindre än 200 svenska mil, och hvaraf de 2:ne sistnämnde vissa månader utgjuta i den Bengaliska hafsviken en vattenmassa af mer än 4000,000.000 cubikfot i timmen. Det äger till sitt försvar en förträMigt disciplinerad stående armå, betydligt större än Osterrikes, samt en statsinkomst, mer än en och en half gång så stor som Rysslands. Inom dess landamären finnas städer, hvilka, likt Calcutta, äga en folkmängd af en million; andra, hvilka likt Delhi, Aqgra, Benares, Tuckno och Poora räkna från 3 till 500,000 innevånare, och andra åter: Madras och Bombay, som drifva en handel, större än det fördna Carthaqos, eller Vencdivss och Genuas under deras mest blomstrande tid. Det har konungar till vasaller, med flere undersåtare än Neapels, af dynastier äldre än Bourbonernas; och kejsaren i Hindostan, Tamerlans (Thimur Kahbns) rätte afkomling: den store Moghuln, sitter ännu på sin gyllne thron i Delhi, omgifven med all orientens prakt, sjelf blott en fånge af det Brittiska väldet., cMen hvem är då eröfraren, hvem beherrskaren af detta ofantliga, solbeglänsta rike? som rest sig på Asiens kontinent liksom med troilslag, och täflar nu i storhet med Alexanders, Tamerfans och Nadir Shahs? aJo, på en liten ö, i en annan verldsdel, samlas vid en trång gata, dit solens strålar sällan mäkta tränga senom den tjocka kolröken. ett sällskap fr.dlige köpmän på acticr. Desse äro Indiens eröfrare, desse det solbeglänsta rikets enväldige beherrskare.n Detta hindrar väl icke författaren alt längre fram, i fråga om aregering och styrelsesätt öfver det Anglo-Indiska riket,, meddela. ait den förstnämnda består af: 4:o Parlamentet (härmed förstås efter ordets engelska acceptalion, så väl konungen, som de båda parlamentskamrarne, hvilkas samfällda beslut erfordras för att stifta lag) — 2:o Court of Directors, valdt af det Ostindiska kompaniets aktieägare (bolag), 3:0 Board of control, ett ministerium, utgörande en del af den Engelska regeringen. 4:o Generalguvernören uti Indien, som residerar i Caleutta och derjemte är lokal-guvernör för presidentskapet Bengalen; 5:o Trenne andra Guvernörer, en för hvardera af de trenne öfrige pre