Aftonbladet – 12 mars 1839, sida 2

AFF RR SE SAMe a Det Brittiska Riket i Ostindien.n För detta af Hr Grefve M. Björnstjerna författade arbete, hvars utgitvande vi redan för längre tid sedan tillkännagifvit, äro vi ännu skyldige såväl författaren som allmänheten en närmare redogörelse. a Brittiska Riket i Ostindien! Hvilka reflexioner utvecklar ej denna föreställning! Brittiska Riket i Europa; Brittiska Riket i Nordamerika; Brittiska Riket i Afrika; Brittiska Riket i Australien; Brittiska Riket i Vestindien och ändtligen Brittiska Riket i Ostindien! Vidt åtskilda äro dock alla dessa brittiska riken, förenade till ett enda genom mellanstationer och alla andra medel, som gifva en stat sammanhang, styrka och lif och utsträcka dess välde vida utöfver de geograliska demarkatioslinierna. Tre hufvudstationer i Medelhafvet; alla hufvudstationer på den stora vägen till Ostindien öfver Cap; de nödiga förfriskningsstationerne mellan Nutkasund på Nordvestra Amerika och vägen till Kina eller Australien, med ett serskildt rike på Vänskapsoch Societetsöarne, samt slutligen handelsetablisementer, flottor, ministrar, konsuler, agenter och missioner med deraf alstrad kommercielleller politisk superioritet öfverallt, der en kraft finns att beherrska, ett intresse att bevaka! I sanning, om en främmande planets invånare kunde besöka vår jord, vore han ursäktad om han benämnde henne adet brittiska riket. Asynen af ett så kolossalt välde, uppstiget ur hafvet, utan att bland sina grundläggare räkna utmärkta härförare, med få undantag stora väldens vanliga grundläggare allt hittills, påtrugar äfven den lättsinnigaste den frågan: hvad är då orsaken till detta ofantliga resultat? Det ser ut, som om Roms och Kartagos maner ingått förbund på Albions aflägsna ö, för att fresta hvad de förenade kunde förmå öfver denna orbis terrarum), den hvar för sig en gång sträfvade att ensam beherrska och beskatta. Kanoner och glasperlor, ambassadörer på tredäckare, och ambassadörer på varubalar, imperatorsspråket och köpmansjargonen, bombardemanger och handelstraktater, stålet och guldet, missionärn med bibeln, och missionärn med bränvinsflaskan, romersk stolthet och apunica fides, hafva aräckt hvarandra handen uppå, att icke lemna oantastad någon mensklig svaghet, för att: bereda ingång åt cbrittiska riket. Den stora statshemlighet, som ligger till grund för denna eröfringsplan, synes äfven utgöra en förening af båda de nyssnämnde folkens statsprineipers: Roms att söka statens styrka i sammangjutningen af statens syften med medborgarns, att anse staten kränkt i medborgarens person, och derföre medborgaren i statens, samt Kartagos att söka statens styrka i rikedomen och handeln. Om Englands tillämpning af de sednare vet hela verlden att tala, och hvad den förra angår kan man på Eagelsmännens nationalkänsla nästan tillämpa frälsarns ord till den nya församlingen: chvar två eller tre äro församlade, der vär jag midt ibland eder; hvar två eller tre Engelsmän äro församlade, der har Brittannia ett tempel, der ir det abrittiska riket., Man kan vara intagen för eller mot detta rike; likgiltig kan man ej vara, aldraminst i Sverige, som med detta rike äger så många ifven af motsatta politiska åsigter erkända beöringspunkter; allt hvad som upplyser oss om letta rikes ställningar och förhållanden, upplyer oss äfven i en icke ringa mån om vira egia. Men ibland alla de upplysningar, som i letta hänseende kunna lemnas oss, är väl inen för ögonblicket mera välkommen, än den, om belyser det stora rikets ställning på östra alftlotet, eller Brittiska riket i Ostindien. Hr srefve Björnstjerna möttes derföre af Svenska isares välkommen, då han om oftanämnde vigiga rike lemnade oss en mera fullständig och oncentrerad underrättelse än något svenskt rbete hittills presterat, och att han verkligen) örtjent denna mottagning är ett omdöme, som i: i icke frukta att på förhand uttale; vi skolaj) ärmare utveckla det, sedan vi först redogjort ! ör arbetets innehåll. Efter : en inledning, hvari författaren söker tämma läsarns sympatier för det stora föremål, ir de vigtiga resultater i jemförelse med medns ringhet, han går att beskrifva, och hvari an redogör för de urkunder och de källor, TT 1. ss: OM ÄR