Aftonbladet – 12 mars 1839, sida 1

af nit för sin herres sak, som han gjort allt 5 I detta, utan att han sjelf tvertom är den verklige förrädaren. Enligt någras förmenande, skall han stå i hemligt förstånd med Espartero, och kamrarnas prorogation skall vara en följd af samrådet dem emellan, ja, han skall, tillägges det, med 8 bataljoner redan hafva öfvergått till Christinos. En annan version är, det en anläggning skall vara å bane att tvinga Don Carlos att resignera till förmån för sin son, hvilken skulle förmälas med den unga drottningen, och ett slut sålunda göras på det inbördes kriget. Hvad som imedlertid obestridligt bevisar, att I Don Carlos ej finner sig nöjd med hvad som I skett, är en proklamation af honom, hvari han tillkännager, att dessa afrättningar ägt rum utan hans vetskap, att Maroto på det skändligaste missbrukat hans förtroende, sjelf förstört den disciplin, öfver hvars förfall ban klagar, och förklarar honom ställd utom lagarna, förlustig öfverbefälet och alla dem för förrädare, som lyda honom. — TI stället för den förafskedade I markis Valdespina, skall Casa Eguia hafva blifTvit utnämnd till pretendentens krigsminister, Joch Villareal har åter blifvit tagen till nåder. Från Barcelona berättas, att en engelsk tremastare, Gulnara, der blifvit förklarad för god pris, emedan den varit lastad med gevär för Carlisterna. Kaptenen hade kastat öfver bord sina skeppsdokumenter, som intygade förhållandet; men en händelse hade låtit dem fastna i en fiskares nät, som öfverlemnade dem åt autoriteterna. General van Halen har förklarat kusten från Cena till Valencia i belägringstillstånd. Å ENGLAND. Lord Ebrington har blifvit utnämnd till vice konung i Irland. Flere af Törylorderne i Öfverhuset, Lyndhurst, Wharnceliffe, Wicklow och Roden, kastadeZsig öfver denna utnämning, med all den bitterhet, som vanligen utmärker dessa partimän. -— Valet tyckes således vara godt. Ingenting märkvärdigt har förefallit i parlamentet, sedan voteringarne i spannmålsfrågan. BELGIEN. Tidningarne från Bräössel gå ej längre än till d. 4 dennes. Det var med 42 röster emot 39, som centralsektionen antog regeringens förslag i afseende på konferensens i London beslut. Sjutton ledamöter hade alldeles afhållit sig ifrån att rösta. Trupperne i Brässel höllos i beredskap i kasernerna. Flere arresteringar hade förefallit. Armåen hade fått befallning att göra en retrograd rörelse emot Brässel, förmodligen för att imponera på befolkningen och Kamrarna vid den stora frågans afgörande. Belgiske ministern i London hade börjat underhandlingar med lord Palmerston och grefve Sebastiani rörande tullen på Scheldefloden. Från Belgiska sidan föreslogs att erlägga en summa i ett för allt om året, i stället för en afgift af hvarje fartyg, beräknad efter lästetalet. Palmerston och Sehastiani hade lofvat att af alla krafter understödja ett dylikt projekt. TYSKLAND Alla försök af Konung Ernst att få andra Kammaren fulltalig hafva misslyckats. Han har derföre för andra gången prorogerat Kamrarna. Detta skedde d. 2 dennes, vid den ovanliga tiden kl. 7 på aftonen. TURKIET. De sednaste underrättelserne från Konstantinopel gå till och med den 6 i förra månaden. Helt hastigt hade sakerna åter börjat antaga ett ganska krigiskt utseende. Trupper skyndade hals öfver hufvud till Asien, kurirer afgingo oupphörligt från de främmande missionerna i Pera, och inom dem rådde en verksamhet, som om krig redan utbrustit. Somliga försäkrade, att detta också skett, andra deremot, att en brytning emellan Mehemed Ali och Porten blifvit oundviklig. De båda sjömakternes ambassadörer, äfvensom de stora kontinental-makternas, höllo sedan ett par dagar flitigt konferenser, såväl inbördes som med Portens ministrar, och syntes uppbjuda allt för att upprätthålla status quo och förekomma alla fendtliga demonstrationer. Sultan sades vara i en ganska uppretad sinnesstämning, för det England icke med våld tvingade Mehemed Ali till antagande af handalstraktaten 2mellan England och Porten, såsom Lord Palmerston förespeglat, att . Engelska kabinettet skulle göra.