Aftonbladet – 9 mars 1839, sida 2

2 DS Sen i tlu, CLI CUdH Iman fann, att den äfven var ett skattebidrag, och måhända får man tillskriftva samma an-Iledning, att sället för bölers ulmälande ej ansågs influera på välmågan. Missförhållandet mellan husbonde och tjenare, ljenstehjonssladgan och passförfattningen, ansågos icke heller på något hufvudsakligt sätt bidraga till fattigdomen. — Man ser likväl längre ned, att nyssnämnde tvänne författningar ej alldeles blifvit uteslutna från kommitlens åtanka, och missförhållandet torde således ännu kunna upptäckas. Inskränkning eller misstydning af näringsfriheten ströks äfven från listan öfver pretenderade fattigdomsorsaker. Dervid måste likväl anmärkas, att kommitten sednare varit betänkt på inrättandet af allehanda slags offentliga tvungna och frivilliga arbetsinrättningar, hvadan det är att hoppas, att hvad som förloras genom inskränkning i folkets frihet att arbeta mot fattigdom, ersättes genom talrika tillfällen att arbeta i fattigdom. Vid de beslut, hvarigenom dessa uteslutningar tillkommit, måste likväl observeras hvad som äfven gäller om kommittens flesta öfriga hittills fattade resolutioner, eller att de icke skola ligga i vägen för andra beslut. En vigtig principfråga har vidare under denna andra period af kommittens verksamhet blifvit afgjord. T. f. Statssekreteraren Hr Biskop Heurlin hade nemligen föreslagit, att kommitten mitte såsom en nödvändig preliminäråtgärd bestämma, huruvida fattigvården borde, såsom hittills, anses för en kommunral2ngelögenhet, eller fördelas på vissa distrikter, eller betraktas som en gemensam nationalangelägenhet och således såsom ett statsbestyr, och på detta förslag resolverade kommittön: att fattigvården borde hädanefter som hittills anses såsom en kommunalangelägenhet, äfven hvad underhållet vidkommer. Sedan sålunda fattigdomsorsakerne dels genom vänlig öfverenskommelse, dels gerom votering, i hvilken än flere, än färre af kommittöns ledamöter deitagit, blifvit bestämde, antog kommitten (i sissionerna den 43, 44 och 48 Febr.)j en ny method för sin verksamhet, i det den beslöt, att de upptagna fattigdomsorsakerne skulle ånyo genomgås och klassificeras, samt de sålunda klassificerade ämnena uppdragas åt serskilda afdelningar till utveckling och förslags afgifvande, samt sedermera in pleno föredragas. Härigenom uppkomma följande tre klasser af ämnen, som borde i afdelningarne behandlas: 4 Klassen: omfattar: Folkskolor, Barnskolor, Landtbruksskolor för Fattiga, Handtyerksskol!or; oförsörjda Barns Uppfostran och Vård; Lägersmål och oäkta Barn; Kongl. Remissen i fråga om Vården af Barn, hvilkas Föräldrar sitta i häkte; Sjukhus, Kurhus och Däårhus, så vidt de äga samband med Battigvården; Författningar om Värfning, Laga försvar och Pass; Korrektionsanstalter och Strafffängelser; Tvångsarbetsinrättningar och frivilliga arbetsinrätltningar; Tjenstehjonsstadgan; Gesällers rätligheter och åligganden; Krigsmäns permitterande; afskedade Krigsmäns försörjande; OfverStåthållarens und. utlåtande angående afskedadt manskaps förhjelpande till hemorten; Kongl. Remissen i fråga om stadganden till befrämjande af undervisnings begagnande af vanvårdade Personer; Skjulsinrättningen, så vidt den rörer Hållskjutsen. Denna klass uppdrogs till behandling åt Herrar Grefye v. iermansson, Kontr. Prosten Astrand, Majoren Palander, Bryggaren Helsingius, t.f. StatsSöckret. Biskop Heurlin, Genceral-Direktörerne Kivijn och Ekströmer. 2 Klassen: Statsbidragens inflytelser, eller ojemna ördelning, Hemmansklyfning, Jordafsöndring, Besutenhet; Anläggning af Backstugor, Gatehus, NTbyggen, Skogstorp och Strandsittare-Bostäder; Den rushållsanstalt att sköta Jordbruket med Legohjon och Stattorpare; Undantagskontrakter och deras besränsning; Författningen om Bränvinsbränning och minuteringsrätt; Lagen emot Fylleri och Dryckenskap; Gärdfaribandeln och Landthandeln; Kongl. Remissen ang. Fattigvården i Hyllie församling; Brist på binäringar, aftagande färdighet i handalöjd, förminskad rörelse i vissa handtverkerier och nanufakturer på åtskilliga ställen; En på vissa orer eller för serskilda fall ännu befintlig okunniget jemte qvarstående fördomar eller bristande omanka vid Jordbruk, Skogshushållning och Boskapskötsel. Sparbanker, Sockenmagasiner, oriktigheen af hittills följda undsättningssystem vid inträfade missväxter. Dessa ämnen uppdrogos åt Herrar Kammarkeren Pereswetoff Morath, KammarRBådet Welin, Lagnan Gavelius, Hr J. Falkman, f. d. Talman Longerg, Landshöfding, Friherre Rålamb, t. f. tatsckret. Ulfsparre. 3 Klassen: Municipalstyrelsen — enskildt eller AAA Red Kl