Aftonbladet – 7 mars 1839, sida 3

I -. Maximilian af Bäjern, hvilken var bland hans åhörare, att denne beslöt sjelf lära sig zittra. Sedan den tiden vistas Petzmayer i hertigens svit; då han för den lysande fursteförsamlingen i Tegernsee med största bifall låtit höra sig, utnämndes han afhertigen till kammarviriuos, en ära, som icke förr vederfarits någon mnaturvirtuos. I denna egenskap åtföljde han hertigen på dennes resa till Asien och Afrika. Vid klangen af zittrans toner förstummades Nilstrandens och öknens söner eter uttryckte glädtigt sin förvåning och förtjusning, ty dessa toner tolkade känstor vid åsynen af pyramiderna och kaiarakterna. Virtuosens uppträdandei verldsstäderna London och Paris skall göra ära åt den tyskafkonsten och ge ett europeiskt rykte åt konstnären. — Umgängslifvet i Minchen. Uti en beskrifniag öfver vinternöjena i Mänehen talar en tysk tidning, i en Zofordande mening, derom att ståndsskilnaden börjar allt mer och mer resa en gränsskilnad i umgänget mellan de oliäa klasserna. sEmbetsmännen skilja sig, heder det, alltmer från den industriidkande klassen osiö i la baute voltes soirter, der det endaså talas fransyska, få blotg adeliga vederlikar deltaga, hvilket ock är isin ordning. Det är svårt att se, om äetita skall vara allvar eller ironi. För öfrigt är det en bekant sak, att äfven i Preussen, i bredd med der politiska reaktionen mot de demokratiska idcerna, och embetsmannahferarkiens uppblomstrande, en sådan kastanda bildar sig i umgänget. BPetta är väl och, om man ser på följden, låmgt bättre för folkets sak, län den äckliga korruptiom och hoffjesk inom medelklassen, som sprides genom det s. k, etapeangriseriet, eller borgares beständig indragande i hofcirkeln.) — Från Ajaccio på Corsika skrifves, att Fran syska Regeringen ämnade låta anlägga en god strandväg rundt ikring hela ön. Bet koramer att blifva en af de vackraste och mest pittoreska lurecr, i ordets egentliga mening, för rexande. — Den bekante Rundschit Sing, Rajah eller aMaharadschahe af Pendschab i Indösn har nyligen fått sig ett präktigt porträtt af Drottning Victoria, I förgyld ram, hvilket öfyerleranades af generalguvernören Lord Auckland. Di Rundschit fick se porträttet, bockade han sig djupt för detsamma, och i samma ögonblick dundrade kanorerna af hans kamelbatteri. Härvid föreföll, enligt Bombay Gazette, äfven ett samtal mellam honom och Eord Auckland, hyarunder Rajahn frågade Lorden bland annat, hvilken han ansåg för större general, Ventura eller Allard? Lord A: Fet kan jag ej bedöma; de äro båda ur Napoleons skola, en af de största och tappraste hjeltar, som funnits till, och som icke öfverträffades af någon, utom vår Wellington. R. S.: Jag tycker mycket om musik: den lifvar själen och muntrar soldaterna på slagfältet. Jag har kastat ut mycket pengar och möda, för att äfven få musikkorpser i min armå. — Härvid lät ban sina musikanter spela upp, hvilket åstadkom ett så förskräckligt väsen, att det ej var möjligt att tala ett ord mer med hyarannan. — Om behof af värme för nyfödda barn. En Engelsk läkare, Dr Edvards, har gjort en observation, som bekräftar vådan af nyfödde barns utsättande för åverkan af kylig luft. I Frankrike är nemligen en lag, att barn, någon dag kort efter det de blifvit födda, skola föras till mairen och förevisas honom, för att inregistrezas. Dr Edvards har nu observerat, att af de barn, som affida kort efter födseln, ett vida större antal dör om vintern än om sommarn, och han har t. o. med anmärkt, att denna dödlighet hos de späda barnen stått i ett visst proportionerligt förhållande til! afståndet mellan mödrarnas boning och mairens embetsrum, i följd hvaraf han trott sig kunna antaga såsom ett bestämdt rön, att utsättaadet för den kyliga väderleken varit egentliga orsaken till denna stora dödiighet. Detta är också icke underligt när man betänker, i hvilken hög temperatur fostret befinner sig under hela sin utbildning före födseln. . — Modern litteratur i Turkiet. I Pera, förstaden till Konstantinopel, är nyligen ett läsekabinett öppnadt, der man ser en mängd Engeiska, Fransyska och Italienska tidningar, samt arbeten af Bulwer, Lamartince, Georges fand, Balzae, Souillå och andra moderne författare. — Mångdubbeit jubel. Uti Preussen kommer nästa år på en gång att firas fyra jubelfester: Fredrik den stores uppstigande på thronen för 400 är sedan, 1740, Churfursten Fredrik Wilhelms för 200 år sedan, 4640, reformationens införande i Mark Brandenburg för 300 sår sedan, 13540, och boktryckerikonstens införande i Berlin samtidigt dermed, äfven år 4540. Konstnärer, förläggare och litteratörer laga sig redan till att förtjena en styfver på allehanda ider att förherrliga dessa fester genom snillets och pressens förenade medyerkan. VERSERNA ANT Red. har blifvit anmodad i detta blad tillkännas gifva dem, som vilja visa deltagande för den efterlemnade värnlösa familjen efter den i denna tidn: ng för den 7 Februari omnämnda fiskköparen Öber som med sin båt förgicks i stormen den :40 Januari, alt lemnade eller insända bidrag mottagas af Hr Bokhandlaren Isberg, hvilken derför redovis: Te terna SYS ANSTTESTE SYRE SE I ON IAA SEAE N Ner —— HANDELS. ack SJÖFA R TA