Aftonbladet – 7 mars 1839, sida 2

anleda. Under Iorutsattning, ati tvanne decenniers oafbrutna arbeten af de personer, som författat Lagförslagen, väl redan kunde efter den granskning af arbetet, som under tiden föregått af män, sådane som Gyllenborg, Poppius, Blom, Törneblad m. fl., göra anspråk på något förtroende, har han föreställt sig, att Lagförslaget skulle till en början behandlas af Lag-Utskottet: Att då dess medlemmar naturligtvis blefvo valde bland de för juridisk kunskap mest utmärkte män i Riks-Stånden, kännedom hos dem icke kunde saknas om nu gällande lagstiftning i alla dess grenar: Att för utredning i hvilka delar Lagförslagen afvika från Lagen eller innehålla nya stadganden, ingen serskild undervisning vore för dem af nöden: Att de, för bedömande af förslagets företräden eller brister, ägde erforderlig anvisning i Lag-Komitteens motiver och protokoller, jemte HofRätternes och Högsta Domstolens i vissa delar gjorde anmärkningar: Att dessutom ingen ledamot, med sann känsla af uppdragets vigt, kunde underlåta, att redan före diskussionen i Utskottet taga kännedom af ämnena och söka stadga sitt omdöme; samt att Lag-utskottets utlåtanden, sålunda beredde, kommo att gifva fullkomlig ledning för föredragningen och diskussionen hos RiksStånden, ibland hvilkas medlemmar de, som intresserade sig för saken, säkerligen jemväl på förhand gjort sig bekante med frågorne i den ordning, de förekommo till öfverläggning. Sådan ungefärligen borde, efter anm. omdöme, gången af Lagverkets granskning blifva, och till lättnad härvid hade ett fullständigt sakregister varit allt hvad behofvet fordrat. Från sin häraf härledda tanka om den serskilda mera vidsträckta utredningens både öfverflödighet och hinderlighet, hafva de nu utgifne tablåerne icke gifvit anm. anledning att i någon måtto afvika. Utan föregående serskild granskning, lärer nemligen ej kunna antagas, att dessa äga, eller genom omarbetning kunna få all den lämpligbet i form och tillförlitlighet i sak, som för ändamålet erfordras. Är detta en sanning så blir ock klart, att de förberedande diskussionerne, i stället att omfatta sjelfva Lagförslagen, komma att hvälfva sig omkring tablåerne och deras användbarhet, allraheldst, när deraf finnas 2:ne förslag, hvilkas väsendtliga olikhet anvisar en alldeles skiljaktig föredragningsordning. Då anm., ledd ej mindre af kärlek för saken, än af Komitterades i deras förord gjorde uppmaningar, nu går att tillkännagifva sin mening om dessa tablåförslager, hoppas han i och med detsamma kunna rättfärdiga föregående allmänna reflexioner, hvarvid han dock skall söka visa och till vederbörandes begrundande framställa, huru med en annan uppfattning af Ständernas fordran de för lagverkets fulländning menliga olägenheter i möjligaste måtto kunna förekommas, som sannolikt eljest blifva följder af Ständernes vidtagne beslut, så vidt verkställigheten deraf hitintills uppenbarat sig. Friherre Boije har i sina förslag antagit den method, att i hvarje Balk, kapitel för kapitel, följa Lagboken, och att derutur i spalt å ena sidan ordagrannt införa de SS, hvilka genom lagförslaget ansetts förändrade, äfvensom innehållet af dithörande serskilda författningar, och i andra eller motstående spalten, likaledes ordagrannt, den text i Lagförslaget, hvarigenom ändringen skett, hvarpå följer en kort utredning af de förmenta skiljaktigheterne, samt derefter en resumå af LagKomitteens motiver, jemte Hofrätternes och Högsta Domstolens anmärkninsar. De nya stadganden, LagKomitteen föreslagit, emot hvilka några analoga ej skulle finnas i Lagboken, äfvensom stadganderna i den sistnämnde, hvilka skulle sakna motsvarighet i förslaget och voro derifrån uteslutne, äro äfven spaitvis införde, stundom med den redovisning för tillägset eller uteslutningen, hvartill motiverne förinledde, stundom åter blott med enkelt tillgännagifvande. Lagman Cassel har gått tillväga på det väendtligen olika sätt, att han i allmänhet, efter rdningenr i Lagförslagen ordagrannt infört dess S i första spalten, och i en motstående spalt len i lagboken eller den serskilda författing, som blifvit ändrad. I afseende på uppiften af de förmenta skiljaktigheterna samt anörandet af motiverna och anmärkningarna står Ir Cassels förslag något nära i formel likhet ned Friherre Boijes, hvilket äfven gäller om nteckningarne af nya eller uteslutna stadgan— Toon TT om m— ne. -.. FA oo