Aftonbladet – 7 mars 1839, sida 2

ww IB ee I mem Pp MM mm I Li oo OA OR PE Je IT NYA LAG-KOMITTEENS ARBETEN. På grund af Rikets Ständers hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga framställning, har en komitt blifvit organiserad, i ändamål att, till ledning för blifvande diskussioner öfver Lagkomittens förslag till Allmän Civil och Kriminallag, uppgifva och utreda i hvilka delar desamma väsendtligen skilde sig från nu gällande Lagen. Af tidningarne är bekant, att, rörande sjelfva arbetsmetoden, emellan de utsedde l1edamöterne, Hr Revisionssekreteraren Friherre Boije samt Hrr Lagmännen Cassel och Norin, genast uppstått en schism, hvilken, då minoriteten, Friherre Boije, icke velat gifva med sig, blifvit underställd Kongl. Maj:ts pröfning, men att Kongl. Maj:t förklarat sig icke kunna dermed i förväg taga någon befattning. Sålunda lemnade åt sig sjelfve, utan bestämd instruktion, hafva ledamöterne trott sig befogade att arbeta, hvar på sitt håll, efter egna, lindividuella äåsigter. Hvad såsom frukter af I deras verksamhet hitintills blifvit synligt bland lallmänheten, består af följande arbeten: Förslag till Tablå öfver Giftermåls och Ärfda Balkarne, författad af Friherre Boije, innehållande 43523; ark in 8:0. Tablå öfver samma Balkar, af Lagman Cassel, 26!, ark in 4:0. Förslag till Tablå öfver Jorda Balken, af Friherre Boije, 87; ark in 8:0. Förslag till Tablå öfver samma Balk, af Lagman Cassel, 43!, ark in 4:o. Förslag öfver Byggninga Balken, af Lagman Norin 44, ark in 4:0o. Förslag till Tablå öfver Handels Balken, af Friherre Boije, 423; ark in 8:0. Tablå öfver samma Balk, af Lagman Cassel, 26!, ark in 4:0. Tablå öfver Utsöknings Balken, af Lagman Norin, 4077, ark in 4:o. Anmärkaren bekänner sig höra till de klenkets Ständers goda afsigter, likväl icke förmått öfvertyga sig, att deras beslut om tillförordnande af en serskild komitte, för att urskilja och framställa olikheterne mellan gällande Lagar och Lagförslagen, varit af behofvet påkalladt, eller kunnat medföra någon sannskyldig nytta. Han char tvertom trott sig deruti finna ett föga önskvärdt medel, att än vidare aflägsna förslagens definitiva granskning. Antagandet af nu varande Codex föregicks ej af serskilde paraleller mellan förslaget dertill och de äldre Lagarne. Sedan förslaget cirkulerat, med uppmaning till sakkunnige män, att deröfver meddela sina omdömen, ansåg man vid 4734 och 1734 års Riksdagar tillräckligt, att!inför Rikets församlade Ständer diskutera detsamma, balk för balk, kapitel för kapitel, för , hvarvid rättelser beslötos, i anledning af de anmärkningar, som inkommit eller för tillfället gjordes. trogne, som, med all tillbörlig aktning för Ri