Aftonbladet – 2 mars 1839, sida 1

liga lopp, definitivt skall behälla öfverhanden. Besittningen af Lorenzollodens mynning är icke blott af vigt för dem, som hafva sina kolonier längs den smala landssträckan, som omedelbart begränsar densamma, utan för alla, som bo nära intill denna flods strömområde, eller i framtiden kunna komma att bo der. Frågan är således, hvilkendera racen en gång sannolikt skall odla och befolka den stora ödemarken, som omger det jemförelsevis obetydliga. distrikt, den franska befolkningen nu bebor? Skall detta ske i de brittiska besittningarna på samma sätt, som i det öfriga Nordamerika, genom en hastigare process, eller befolkningens tillväxt på vanlig väg, så är det endast möjligt genom invandringar från de brittiska öarna eller från Nordämerika, och på detta sätt skall det inre af de brittiska besittningarna inom icke lång tid vara uppfylida med en engelsk befolkning, hv. ars årligt tillväxande mängd snart skall frånrycka Fransmännen äfven öfv ervigten i antal. Engelsmännen hafva nemligen redan superioriteten af den större massan jordegendom och den moraliska af intelligensen; de hafva vissheten, att kolonisationen måste öka deras styrka till majoritet, och de tillhöra slutligen den race, som innehar brittiska rikets regering, samt är den rådande på den amerikanska kontinenten De fransyske Canadierne deremoct äro endast lemningar af en gammal kolonisation; de äro och måste alltid förblifva isolerade, midt i en anglosaxisk verld. Hvad som än må hända, hvilken regering än må höja sig öfver dem, brittisk eller amerikansk, så återstår dem likväl icke något hopp för deras nationalitet. Och sjelfva denna fransysk-canadensiska nationalitet, är hon så beskaffad, att man, endast för detta folks nytta, bör bemöda sig, att uprätthålla henne, i fall sådant vore möjligt? Det ges inga nationalolikheter, som utmärka eller innehålla en hopplösare inferioritet; för att lyfta den, måste man onska, att brittiska nationalitetens stämpel påtryckes de fransyske Canadenserne; i den bildade klassens intresse är detta att önska, emedan dess medlemmar, genom språkets och sedernas olikhet, äro främmande för det stora rike de tillhöra; men ännu mer i den lägre folkklassens intresse, emedan tillståndet af det, af naturen sjelf alstrade och jemt fördelta öfverflöd, hvari de hittills befunno sig, hastigt försvinner genom folkmängdens sammanhopande inom de trånga gränser, som de bebo. Man kunde medgifva, att de fransyska Canadensernes lefnadssätt och den fasta egendomens fördelning dem. emellan så mycket bidraga till folkets trefnad, som. dessa institutioners beundrare vilja påstå. Men i alla fall är den tid förbi, då allt detta var verkställbart, ty inom den del af landet, hvari Engelsmännen ännu ej nedsatt sig, finnes ej så mycket ingen tillhörigt land, att den nuvarande delen af de fransyska Canadenserna, efter deras närvarande hushållssätt, derpå kunde subsistera i vanlig beqvämlighet, och derjemte har den fransyska befolkninger i sådan grad tillvext, att hon, som under franska herraväldets tid räknade blott 60,000 själar, nu skattas till sjudubbelt så många. Ingen nationalitet saknar så mycket hvarje lifvande och höjande princip, och sådant hufvudsakligen, emedan Canadenserne envist bibehålla sina egna seder och språk, de äro ett folk utan historia och utan litteratur. Engelska litteraturen är skrifven på ett språk, som icke är deras och den Fransyska tillhör en nation, från hvilken de äro skilda genom 80 års undergifvenhet för en annan styrelse, men ännu mer genom den förändring, som revolutionen åstadkommit i Frankrikes politiska, jociella och moraliska tillstånd. Deras tidningar skrifvas för det mesta afinfödde Fransmän, som antingen spekulationsanda eller inbjudning af partichefer , hvilka på detta sätt vilja afhjelpa bristen på litterär talang vid deras poliska press, fört till landet. Under sådana omständigheter oeh då Engelska ;pråket och sederna vinna ständigt mer terräng uppstår af sig sjelf nödvändigheten, att gifva provins2n en fullkomligt Engelsk karakter, om det än icke redan vore tydligt, att ingenting annat, än en ny uppresnings befordrande kan vinnas genom len nuvarande majoritetens, om också ögonblickiga, återinsättande i sin förra makt. Man har öreslagit flera planer att förvandla Nedra Canada en ren brittisk provins. Några vilja hafva regeingen ställd på en fullkomligt despotisk fot, eller itminstone på en sådan, att hon vore helt och hålet lemnad i den; brittiska minoritetens händer. Men en absolut rereringsform kan ej länge uppätthållas i någon del af Norra Amerika, utan att innesstämningen i de Förenta Staterna upprester ig mot en makt, hvars existens betryggades genom nedel, som äro folket så förhatlige, och då öfvernsstämmelsen i afsigter i allmänhet är oundgängigt nödvändig till försäkrande af så väl de brittika koloniernas som de Förenta Staternas välfärd, ä skulle uppenbara fiendtligheter ej länge uteblifa, så mycket mindre som Franska befolkningen i Janada alltid dertill skulle gifva tillräckligt brännart ämne. Hvarje absolut regering kunde här ndast räkna på en kort existens. Lika liten framsång skulle vänta hvarje plan, som hade för ändanål att skaffa Engelska minoriteten pluralitet vid ralen genom nya sätt för omröstningen eller vallistrikternas fördelning, hvilka ej voro grundade ;å billighet. Skulle de franska Canadenserne. beröfas den representativa regeringsformen, så vore let bättre att sådant skedde öppet och icke på ett ätt, hvilket hvar och en i alla fall måste anse om ett svek. Den enda makt, som verkligen an 1 betvinga det nu rådande missnöjet ech med FE