Aftonbladet – 2 februari 1839, sida 1

UTRIKES. FRANKRIKE. Hr Berryer, om hvars tal vi i går nämnde anmärkte, såsom inledning, att hvad kammarer än måtte kafva heslutat vid de serskilda frå gorna och hvad som i ena eller andra fallet vure att göra, kunde likväl detta ieke hafvå nigot inflytande på den nu förestående omröstningen, som angick Frankrikes hela ställning ull utlandet. Denna ultrycktes bäst genom frasen i kommissionens förslag och som Hi Guizout förklarat densamma. Amendementet, som ville säga motsatsen, förkastade han. Han försvarade paragrafen efter dess ursprungliga lydelse, emedan den var affattad af de bäst underrättade män och efter deras bästa öfver tygelse. Dess antagande skulle bestyrka, att åtminstone hälften af hammaren ogillade det nuvarande kabinettets politik. Detta ogillande erhöll dubbel vist, genom en ganska märklig omständighet. Alla de män, som sedan år 4850 setat i kabinettet, hvilka således förmodligen bäst känna landets politiska intressen, alla dessa voro, utan något enda undantag, emot ministeren. — Här afbröts talaren af högljudt knot. Jag förstår ganska väl detta buller,