Aftonbladet – 17 januari 1839, sida 2

het, och tidningarne, som sällan rigtigt förstå det de skrifva öfver, trodde att härdfrihet var detsamma som frihet annars. De dumma gökarne; strax föllo de öfver mig i detta fallet såsom i alla andra. ) Alven arfvodet för mig har förargat dem, under den lika elaka som vanvettiga föreställningen, att jag var i förstånd med de höga Embetsmännen derom. (Ateren irring; det nämndes blott cen hög embetsman. Red. anm.) Detta arfyvodes kontrakt, hvarom Aftonbladet nämner, existerar visserligen med en mängd orter, men jag har ingenting föreskrifvit,.utan jag har emotwagit de löften man gifvit mig, och att jag gjort mig förtjent deraf under så obeskrifltigt bittra strider, som dem jag fört för jernfrågans skull, det är säkert. — I Norbergs Bergslag föreslog Lars Persson i Fragg denna öfverenskommelse, eller rättare vi uppgjorde den tillsammans, men ingalunda på sådant sätt, som skulle jag fordrat och han velat minska, utan det funderades af oss samfält, med den syftning att afgifterne ej skulle bli betungande för Bergsmännen, ehuruväl så tilltagna, att de skulle skaffa mig välstånd — då jag arbetat redeligen för Bergslagernes välstånd. Så förhåller det sig med denna sak, hvarom tidningarne gifvit så vanställande berättelser och till och med påstått, att Regeringen tt PR TT I RH RR VS KK 6 mr ff att intagas till bevis att de, men icke jag föreslagit saken, samt att Bergsmännen icke äro sådana enfaldiga som tidningarne påstått, men Aftonbla det har lika litet intagit detta som mina svaromål, som jag ej mer än en enda gång fått in — ehuru han skällt väl femtio gånger på mig. (Åter en oriktighet. Endast ifrån Lars Persson i Fragg inkom en gång ett sådant bref, men som L. P. deri icke ensamt ville gifva betyg för sig, utan för hela bergslagen, och vi förut kände, att han och Hr Svederus afunderat tillsammans: så ansågo vi hans påstående, att Hr Svederus icke sökt något fullmäktigskap, ej förtjena afseende, enär det motsades af underrättelser från så många andra bergsmän). eFrån Grythyttan och Philipstads Bergslager hade jag bref i går, att Bergsmännen der i orten med höghet i tänkesätten yttrat att mina arbeten för den gemensamma saken vore så väl värda ett arfvode, att de snarare ansågo det för litet, som på andra ställen var uppgjordt, än för mycket. Nå ja! det står dem ju fritt att öka, på samma sätt som andre att minska, hvar efter sin åsigt. Jag har gått in på Bergsmannaidterne derföre att jag ser nationens kärna, Bergsmansståndet undertryckt af patronerne. Och den saken har jag drifvit, den saken skall jag ock ytterligare drifva, kosta hvad det vill. Får jag icke ersättning tillräckligt på ena stället (t. ex. i Nora, Jernboås) så får jag så i mycket hederligare på andra ställen, der man tänI ker så att några tackjernsbitar per man betyda föjea der de aflemnas, men göra, der de komma, så mycket att det inför nationen ser ståtligt ut huru veta belöna den som oegennyttigt arbeAr STOR SO tat för deras väl.n aJag förbigick, för den vigtiga notisens skuld, att tacka Tit. för vårt intressanta sammanträffande i September vid G....hyttan. Sällan har jag haft en högre stund, en ljusare åskådning af hvad samfundslifvet har angenämast —ett troget och fosterländskt sinne, uttaladt hos en hel menighet; oförgätliga stund! jag skall bevara dig i heligt minne, och önskar till Gud att jag ej måtte behöfva erinra er om det ömsesidiga löfte vi gjorde, och som det vore högst olyckligt, om viskulle behöfva återkomma till. Det har imedlertid jämkat sig framåt med oförskämdheterne här i Stockholm. Det har nyss kommit en bok, med titel: Revolution och Recpublik! Der säges catt man bör göra comstörtningar för att få sakerna bättre; kungen bör bort, och thronföljaren bör vid sådana tillfälaen icke sättas i stället, då han kanhända, är ännu sämre än fadren, en regent bör icke tillsättas annorlunda än på vissa år, adeln förkastas, folket få skörda fullt ut följderna af omstörtningen, och -ingen brådska göras med ordningens återställande, samt slutligen också äktenskapet göras bara såsom kontrakt och kunna upphöra när man vill! ). Hvad tyckes om sådana böcker? och hvad tyckes att regeringen icke stämmer dem som så skrifvit. Det ser förfärlist ut för en framtid. Men så finnas också många många sinom tusende, för hvilka det icke är till behag att man sålunda leker med det heliga! Med outtröttelig ilska förföljer tidningarna mig allt sedan jag skref den lilla boken om dem och de andra som vilja motsätta sig allmänna ordningen. De hafva äfven inblandat sig i mina enskilta förhållanden till Bergsmännen, så väl i afscende på ett blifvande arfvode, som ock för hvad jag bland Bergsmännen talt och gjort. Mycket har ) Häraf synes att Hr S. ännu fortfar att arbeta med samma irriga föreställning, som i början. Aftonbladets Red. t. ex. försvarade aldrig ifrån början Bergskollegii princip, utan höll tvertom för det mesta med Hr Svederi första skrift, men ansåg endast, att, i brist af en allmän frihet, Bergskollegii första förslag, understödt af brukssocieteten, var vida bättre än det provisoriska beslut, som nu vidtogs. ) Man ser, att det icke kostar cirkulärförfattaren mycket att dikta och skarfva. när det kommer skulle vara i komplott med mig! Från två Bergslager hafva de inskickat repliker till Aftonbladet för —