Aftonbladet – 11 januari 1839, sida 1

SLUU, dll UutIlilaA ANCU ULL HITS namn kunde karakteriseras som tillbakavikand och att det ej var densamma, Frankrike följd för åtta år sedan. Detia bevisade han i syn nerhet i anseende till Belgien, hvarom han yt trade, att territorialfrågan vore för detsamm af vida större vigt, än penningefrågan, ty efte sju fredsår vore betalningen af en större sum ma för detsamma lättarg, men efter sju år förening några orters afsöndring från dess om råde, svårare. Frankrike hade ingenting at frukta af ett krig. Vi vilja intet sådant! ropade han med häftighet; ingen vill det! me ihvarje annat land har dervid mer att förlora Tän vi. Frankrike, inskränkt till sina gaml gränser, kan med sina 353 millioner innevånar ej förlora annat, än sin existens, hvaremot d: andra länderna hotas med förlust af sina pro vinser vid Rhen och Weichsel, till hvilkas affall ingenting annat behöfves än elt krig.a Äfven Spanien föranledde några anmärknin gar, serdeles af Hr Pelet, som beklagade, at man ingenling gjorde för detsamma, och af hi Cousin, som anmärkte, att regeringen, hvilker så samvetsgrannt uppfyllde traktaterna, i an seende ull Belgien och Ancena, deremot icke vore så nogräknad i fråga om Spanien. Fö öfrigt aftog diskussiomen i interesse, ju längre den avancerade, och utslocknade omsider hel och hållet, så att de sista artiklarna gingo igenom, utan att någonting deröfver yttrades. Beputeradekammarens adresskommission har ännu endast debatterat om de särskälta frågorna, men icke uppsatt projektet, ja, icke en gång bestämt hvem, som skall göra det. Regeringen har omsider tagit sitt beslut, röranåe biskopen af Ciermont, hvars förfarande vid grefve Montlosiers bigt och begrafning blifvit förklaradt för ett missbruk af dess embetsmyndighet. Ben 26 December hafva tre krigsfartyg inlupit i Toulon, medförande Äncanas garnison. Ffertigen af Nemours har på sin resa i Aindepartement, i S:t Rambert, blifvit anhållen af en gensdarm, som fordrade hans pass. Prinsen visade honom vapnet på sin vagn. aDet känner jag ieckea, svarade soldaten, utan vill se passeta HDBetta måste således förevisas, och nu först tillät gensdarmen resans fortsättande. Marskalken Soult har anländt till Paris och på Konungens vägnar blifvit komplimenterad af en hams adjutant, Hr Berthois. Tidningen Commerce säger, att de redan ingångng petitionerna om en valreform hafva f5,314 underskrifter, ehuru nästan alla betydliga kommuner ännu fattas. Hr Lafitte har nödgats, i anledning af åtskilliga falska rykten, förklara, att hans handelshus icke lidit minsta förlust eller befann sig i den ringaste förlägenhet. Resultatet af dessa operationer kunde likväl först vid årets slut offentliggöras; men säkert vore, att dividenden på hvarje aktie ej blir mindre än 350 francs. Ifrån Montevideo hafva underrättelser ingått till den 43 Oktober. Fransmännen hade intagit ön Martin Garcia, hvilket endast kostat dem 23 minuters strid och 3 sårade. Autoriteterna i Montevideo hade låtit skjuta på en fransysk båt, hvarför amiralen fordrat upprättelse, men ännu icke fått något svar. Den Guisquetska processen har nu kommit i gång och sysselsätter i betydlig grad allmänhetens uppmärksamhet. Vi skola en annan dag meddela några detaljer derom. Läsaren torde påminna sig, att en vaktpost vid Tuilerierne för någon tid sedan sköt en verson (Fohr), som råkade att komma, såsom osten tyckte, alltför nära Tuilerigallret. Tidvingen le Sitele sökte nyligen, i anledning af lenna händelse, att bevisa, att hofvet hade ättighet anse Tuilerierna såsom ett citadell, amt således utdela särskild lösen och befallungar till dess garnison. Charivari gör öfver letta påstående följande reflexioner: edan den blodiga katastrofen vid Tuilerigallet, kunde de fredliga borgrarne i Paris just icke ara utomordentligt förnöjda öfver, att vid sina romenader för nöje skull i grannskapet af slotet se sig utsatta för faran att få en eller flera kuTr i lifvet. Detta var för dem temligen förtret gt. De hade orätt; deras misstag kom för öfrigt f en optisk förvillelse och ett grammatikaliskt uid pro quo. På afstånd förekom dem slottet ksom en annan byggnad, då det deremot i sjelfa verket var ett citadell. Man finner, att detta lia beriktigande förändrar hela sakens ställning; p utan att vara illasinnad, kan man hafva lof att lifva uppbragt öfver, om man tages emot med ke A mm rvA