Aftonbladet – 27 december 1838, sida 2

e-SAAR Allernådigste Konung! Då Fredriksstads innevånare måste beklaga, att de, vid närvarande tillfälle, icke få åtnjuta den lyckan att se Eders Maj:t inom sina murar, har stadens Municipalstyrelse (Formandskab), i förening med Magistraten, ansett såsom sin skyldighet att begifva sig hit för att betyga Eders Maj:t sin underdåniga tillgifvenhet, och för att tolka den oskrymtade glädje, hvaraf hvarje Norrman lifvas att åter erfara Eder Maj:ts närvaro inom Norriges gränser. Att Eders Maj:t, uti en framskriden ålder, företagit en på denna årstid säkert mindre behaglig resa till detta land, är oss ett dyrbart bevis både på den helsa och kraft Eders Maj:t njuter, och på den Kongl. huldhet och bevågenhet, hvaraf Norrmännen så gerna vilja söka att framgent göra sig värdige. Då Eders Maj;t förunnat Staden Formandskabet, har Eders Maj:t befordrat en institution, som allaredan gifver grundadt hopp om de gagneligaste resultater, och dymedelst ännu varaktigare befästat landets välfärd, samt, om möjligt, förökat Nationens varma erkänsla. Vi bönfalla att Eders Maj:t värdigas, för denna välgerning, emottaga den underdåniga tacksägelse, hvilken vi härjemte tillika våga frambära, i det vi, med trogna, undersåtliga hjertan, tillåta oss framföra den önskan, att Eders Maj:t ännu länge måtte fortfara att lyckliggöra ett folk, som aldrig skall kunna upphöra att minnas Eders Maj:ts många välgerningar. Om Hans Maj:ts ankomst till Christiania och emottagandet der, underrättades man redan i gär afton genom en hitkommen kurir, och i dag genom norska tidningarna. Hans Maj:jt anlände, enligt dessa underrättelser, d. 24 dennes kl. 8 om aftonen till Christiania och emottogs der med vanliga högtidligheter. En äreport på Storgatan, illumination på de gator, som passerades, parad af garnisonen, uppvaktning af Staterna o. s. Vv. Vid presentationen af stadens förmän och represanter höll deras ordförande, Kapten Foss, ett tal, hvilket varit vid Iyckta dörrar uppläst och diskuteradt i det föregående på börsen hållna representantmötet, och var af följande Iydelse: aNådigste Konung! aMottag med bevågenhet den hjertliga välkomsthelsning från trofasta och erkänsamma borgare, som Christianias kommunal-representation har den nåden att underdånigst frambära. Med den glada känsla, som Ed. M:ts närvaro alltid väcker hos oss, förenar sig denna gång en varm tacksägelse till den gudomliga Försynen, som med så synnerlig omsorg hållit sin beskärmande hand öfver E. Mits dyrbara lif och helsa. Vi återse Eder, Nådigste Konung, i full kraft och sundhet, oböjd af ålderns tyngd. Försynen har vclat, att E. M.t äfven skulle räkna en sällsynt seger öfver årens väldiga makt till de många andra segervinningar — på stridsfältet som i folkets hjertan — hvilka så härligt utmärkt eder bragdrika bana. Med erkänsla se vi de uppoffringar af personliga hänseenden, som D. M. gjort för att åter kunna glädja Norge med Eder höga närvaro. Vi se häri icke allenast ett bevis på E. Mijts aktning för de konstitutionella förhållandenas kraf, utan tillika ett kärt och förnyadt vittnesbörd om kunglig ynnest och bevågenhet. Det tillkommer icke oss, den enskilda kommunens representanter, att tolka Norges känsla för E. M;t eller att vidröra dess stora, allmänna intressen. Dessa skola ej sakna sin rättmätiga tolk inför tronen. Tillåt imedlertid, Nödigste Konung, att Christiania lägger sin tacksägelse till hela landets, för en fördel, som väl är skänkt hela det stora samfundet, men derjemte har ett särskildt och omedelbart intresse för hvarje enskild kommun. Vi mena härmed vår nya kommunal-lag. De betänkligheter, angående den nya institutionens verkningar och följder, som yttrades mot dess införande, saknade icke den uppmärksamhet, hvarpå de hade anspråk. De förmådde likväl icke afhålla E. M:t från att gå hela landets allmänna och länge hysta önskan i detta fall till mötes. Det undgick icke E. M:ts blick, att denna önskan var billig och rättmätig, och att ett Konungsligt uppfyllande af en sådan folkets önskan alltid bär de skönaste frukter, så väl för Konungen som för folket. De verkningar den nya institutionen redan visat, ehuru i sin barndom och behäftad med ofullkomligheter, och det sätt, hvarpå hon blifvit emottagen och använd, gifya de gladaste förhoppningar, att hon, under en framskridande utveckling, skall bli ett kraftigt medel att befrämja Norges välfård och heder. När vi sålunda på denna kommuns vägnar frambära en upprigtig tacksägelse till E. M:t för den vigtiga institutionens införande, äro vi förvissade, att de känslor, vi uttala, skola finna ett gensvar öfver hela landet. Men Christianias kommun har tillika förnyade och kära bevis på kunglig ynnest och välvilja att tacka E. M:t för. De hafva cemottagits med erkänsla. I fall omständigheterna tillåta E. M:t ett längre vistande bland oss, då skall den borgarekärlek och tillgiffenhet för E. M:ts höga person, hvaraf E. M:t alltid här skall finna sig omgifven, vara den bästa tacksägelse för Eder, Nådigste Konung, Hvarå hjerta sätter sin högsta lön i folkets kärlek. EK anunean cvarada härnå: u-v.