RRÅT TOTALA TD RTR al TA MIA Ja tll vara TOP EE la riket. Skälen för denna inrättning äro! at tvisteraa menigheter emelian skulle upphöra, samt att enbet och ordning i förvaltningen skulle vinnas. Emot densamma tala likvil många skäl: först och främst äro menighete:na obe. aägoa att lemna bid ag till en fond, då de e 2ga rätt att förralta dep, eller åtmivstone till se hur den förvaltas; för det andra skulle miånga fattige, som nu pjuta mer eller mindre tillråekligt uaderstöd af föräldrar, anhörige eller an dra personer, hvilka litt kunna l-moa ettrum litet kläder och mat, men ej lika lit koatants bidrag, helt och hållet falla fattigvården till last. vidare skulle pastorernas och församlicgarnes ömhet och omtanka för de behöfrande inom för samlingen till sior del förlamas, och s modet förekommaride i tid och medan de fawtig s vil kor ännu kunde förbätiras, förvandlas i litiröjdhet och hvar-en söka di:aga parti af arbetarn förmåga så långt den räekte, för att sedan kasta honom på allmänna fattigförsörjningev, och slutligea skulle organiserandet och underbålle af en så vidlyfiig inrättning, med tby tilbörande embetsoch tjenstemän, medföra sto:a kostnadec. Författaren har derföre bibehillit dec gamla grunden eller ait den, som af en person baft gaguet, äfven bör underhålla boovom d v. s. att hväje menighet sjelf får sörja för siv3 fsttiga. Denna gruad får doek i tillimpvingen sträckas derhän, att underhållsikyldigheten sönderdelas ända till dess den träffar individerne, så att i hvarje fall utrönvas skulle, hvilka personer inom menigheten haft ggn af den till understöd enmilde personen, emedan fattigvården bör vara ett föremål för allmänt deltagande. Det är likväl klart, att en församling) ej må tvingas att försörja dem, som i en annan församling tillbragt sin arbetsföra tid. Församlingevs rätt att undandraga sig detta bör dock ej sträckas så vida, att hon skall kunna hindra en persoas iofipttniog och sålunda bryta det kontrakt, någon inom församlngen med personen iogått; församlivgea hör, i fråga om en sådan inflyuniog, endast äga att medelst protest förvara sig mot skyldigheten att framdeles till ett sådant presumeradt fattigbjons underhåll bidrag:. Den billighet, dea ena församlingen i sådant fall har att mot den andra iakttaga, anser förf. älvea böra jaktagas af församlingen mot hennes egna ledamöter, så att en förssmlingsledamot, som sjelf inga fattigbjon lemnar, äfvea må, dock blott till en viss grad, befrias från skyldigheten att bidraga tili uuderhåll af dem, som komma från andra. Att något visst bestämmes om bares skyldigbet att underhålla föräldrar, så mycket mer, som stadgandet hirom i 31 Kap. Jordabxken landslagen sedermera ej blifvit upplifvadt, Från sta. tens skyldighet att afbjelpa nödlidandes behof, börl:der författarn äfven dess rättighet att förbjuda äktenskap mellan sådana personer, som påtagligen sakna utväg att försörja de barn de sommanafla, och tror, att så beänklig denna ioskränkning än är, den likväl ofta ugör en verklig välgerning för kontr:henterne och ett motiv mer för dem att använda nödig omtanka till förväcfvande 2f en oberoende ställning För den tredje punkten eller fatigförsörjoingens inrättning och förvaltning, avser förf. lagstiftningen bafva mindre söjt än för någon :f de andra. Han har imedlertid hemiat sina föreskrifier dels från antager prexis, dels från den gruudsatsen, att den fattige bör, vare sig i fattighus eller annan bostad, underhållas så att han ej behöfver kringvand: 8, e!ler anlita oloflig2 utvägar för nödtorftigt underhill, utan utt likväl lättjan må finna ett hyende i allmänna välgörenheten. Fattighjonet bör likväl sjelf äga hvad det utöfver spisniogskostuad kan förtjens, emedan ingen arbetar väl, som ej af arbetet kan beräkna någon egen fördel. Beredande af arbete för fattigbjonen anser förf. för församlingarnes egen vinst, och tror, att församlingens å läggande att lemna fattighjonet fullt unde båll efter stadgad spisordning, skall drifva hennes att söka en sådan vinst. De allmänna afgilterna till fattigförsörjniogen böra så mycket möjlgt är läggas på personer, ej blott för vighet i debitering och redogörelse, utan äfven derföre att jorden redan är nog betungad. Hvad slutligen för det fjerde hämmandet af kriogstrykeri och tiggeri angår, antar förf. att SN me fars RF fer oo AP oo Mm