Aftonbladet – 4 december 1838, sida 2

Vare, hvilka icke få försummas, om Läsaren skall kunna följa med tiden, som man säger, hörer, utom sjelfva underrättelsen om det märk -j värdigaste som egentligen händer, och hvad den berättande publicisten sjelf tänker derom, äfven en öfversigt af hvad de öfriga tidningarna hafvaj att säga öfver ämnena för dagen. Hvar och en tidnings åsigt kan alltid antagar representeraj någon nyans af opinionen, hos ett större eller mindre amtel personer utem Redaktionen sjelf, och det är således endast genom tidningarna samfäldt, som man på offentlig väg kan leta sig till ett svar på den alltid intressanta frågon: kvad sägsr folket om den eller den saken? En mäsngd angelignare ämnen i sjellva händelserna hafva nu på någon tid hindrat oss att skänka den uppmärksamhet vi annars någon gång pläga egma åt våra värda kolleger, och vi måste derföre anhålla om ursäkt, om vi nu endast kunna fästa ocs vid några få ibland de rika ämnen till betraktelser, som den periodiska litteraturens fruktbarhet på de sista månadernagzlemnat. Nwvare Freja, som förut hela denna sommar hållit zig både pigg och förouftig, hade i Fredags en liten, som vi hoppas, endast förbigående påhelsning af dessa hysteriska krämpor, som förlidet år gjorde denna unga person mindre behaglig för sin omgilniog. Utien artikel medrubrik: en af orsakerna ull det tilltagande antalet af utfattiga och brottslingar inom hufvudstaden, uppgaf Freja nyssnämnde dag, såsom en af de förnämsta bland dessa orsaker ndet utnroiningssystem emot Svenska fabriksoch handtpverksindustrien , hvilket af kommers-kollegium soch GeneralTullstyrelsen blifvit i de sednare ånren så nitiskt fullföljdts och såsom bevis, att detta utrotningssystem ändtligen börjat visa sig i positiva resultater, anfördes, efter Hallrättens relation om hufvudstadens fabriker år 1837: att lyfabriksarbetarnes antal år 1836 minskades med 1363 personer och år 1837 ytterligare med 353, joller för båda åren med sammanlagdt 716 personer. Det är onekligt, att ett utrotningssysiem, som haft så bedröfliga följder, icke kan nog strängt I bestraffas i sllmänna omdömet. Afven vi blefvo i första ögonblicket förskräekte deröfver. Vi började derföre genast forska efter hvaruti utrotnicgen egentligen har bestått, men hafve, besynnerligt nog, ieke varit i stånd att få reda derpå. Sålunda funno vi t. ex. att I kläde, som här i landet är den artikel, hvilken sysselsätter det största antalet fabriker och deras arbetare, är förbjudet till införsel önnu, lika väl som det var för 20 år sedan; att en större bomullsfabrik här just på de sista trenne åIren uppstått och syaselsättar omkring 300 perlsoner; att tobaksoch sockerfabrikerna äre lika många och gå lika friskt som tillförene; och att tollbeslagens och konfiskationernes antali och nära hufvudstaden ökat sig med hvarje år. Det sistnämnda, antingen det skall antagas utvisa en större vaksamhet hos tullbetjeningen eller ett ökadt lurendrejande, så är det i alla fall ett bevis på, att em stor mängd artiklar ännu äro, (just ull förment skydd för fabrikerna, belagda antingen med förbud eller så höga tullafgifter, att dessa reta till smugling. Af egentliga handtverkelrivaror, newligeu de vigtigare förnödenhetsartiklarne deribland, såsom möbler, skoplagg, färdiggjorda kläder, hattar m. m., kommer ganska litet eller intet in utifrån. Någon irring är såiledes hör säkert för handen, och vi måste anImoda Freja att sjelf upplysa oss och allmänheten, i mera bestämda ordalag, hvaruti det der I utrolningssystemet egentligen består? — Under tilden vilje vi nämna vår tanka om orsaken, hvar-i före i alla fall en mängd fabriksfolk här i hufi vudstaden blifvit utan arbete; oah denna är, at 1 I klädestillverkningen småningom af sig sjelf dra-Igit sig från Stoskholm tll IVorrköping, de rj drifkraft erbålles för vida bättre pris genor tillgången på vattenfall, än här genom ångkratten; der tillfället att utan transporter förse sig med råämnet ull är lättare, genom det der befintliga ullmagasinet, ullmarknaden och sorteringskentoret, och der tillgången på öfvade arbetare jemväl är större samt lefnadskostnader något billigare. Detta är visserligen en stor o-lyeka för de arbetare, som här i Stoekholm blifva brödlösa, men en olycka, som inger mensklig makt kam förekomma, emedan hvarjt produgent i hela verlden söker åstadkomma sin I död rr KM PP OK ww m