Aftonbladet – 26 november 1838, sida 1

from visar sig såsom mnärmast till hande. Att aa i också meningen med den tillförordnade kom ten knappast lärer vara att gå lävgre på djtww : pet, det kan man se på pluraliteten af de valt de Ledamöterne. Men buru många andra, likt jvigtiga inre orsaker fionas icke derjemte, som kunna upphävas endast genom mågra prohibitks -jva föreskrifter? Hafva icke ständer och rgring -iredan en gång tillförene öfvereuskommit, att e etjaf de påtagligaste skälen till detta missförhållende riligger i beskattningens ojemnhet? Blef icke em -) Skattejemkningskomit i slutet af år 1831 ned tjsatt, för att utarbeta ett förslag till reform hörs -jutionan? Hvad har man väl ännu bört af den? dina kommites arbeten? Skulle det väl vara sanntf .Jjatt ehuru den visserligen icke bestod af några , inyhetsmakare, utan af gamla, erfarna embetgst -Jmän, den kom genast till öfvertygelse omg -i nödvändigheten af några så genomgripande rex: former, att Regeringen studsade redan vid det första utkastet till dess förslag och gaf komitderm. -jen viak att ieke gå vidare med sitt arbete, eme dan det innefattade för mycket af rörelseelemene tet? Detta var nu blott en gren af den allmäns na ställningen. Och huru många andra finnas ieke ännu att betrakta, om man vill gripa sax ken an ifrån roten? Hvilket omätligt fält finneg ieke här för tänkaren och filantropenx ? Oaktadt allt hvad man klagar på öfverbefolks ningen, är det doek en temligen obestridd tens ka, att Sverge, med sin jordvidd och sina nad furliga förmåner, om de vore rätt begagnadeg och allt ställdt på riktig fot, skulle kunna föda en gång till så stor befolkning, som den nuvas rande. Detta kan oekså lätt utrönas genong jemförelse med andra lävder, med motsvaran de klimat och naturförhållanden, t. ex. Skott and. Häri ligger således redsn ett bevis, att hemmansklyfniogen i och för sig sjelf ännu icke -jskulle vara af något menligt inflytande, och att den tilltagsnde befolkningen på intet sätt skulle vara öfverflödig för lamdet, om ej en mängd andra omständigheter förenade sig att göra des ras krafter overksamma och lemnade dem utan arbetsförtjenst ! Far aan väl beräknat, kura stor endel häri man bör tillskrifva ändamålsvidriga näringsförfattningar och ett genom långvariga i prokibitioner tillkonstladt induatrielt tillstånd; som lemuat oss efter ella andra nationer i Europ2 i slöjdskieklighet, till och med i våra naturligaste näringar, skeppsbyggeri och bergyerkss rörelse? Har någon af vära styrelseledamöter, som företagit sig att närmare utreda den makts påliggande och djupt liggande frågan i hvad mån den oerbörda olikhet inför lagen hvilken den gällande legoatadgan, fastställdt mellan j husbonde och tjaoare, kan vara orssken dertilly latt man ser e möngd personer likt vargen li fabeln beldre skutta sig för sig sjelfve att imed yttersta nöd förvärfrva sin lisbergning på egen band, än de, äfven med utsigt tiil rik. ilig föda underkasta sig att gå i bard under andras välde. Det är klart, att det skall I behöfvas en ganska ringa sådin orsak i en 0lämplig 1:g, för att skjuta på den n:turliga drift, som ligger hos hvarje fullvuxen menniska, att bilda en familj genom föreningen med det andra könet? Adet väl vidare påtänkt, buru mycket bristfälliga kreditlagar bindra den naturliga utveeklingan till ett större välstånd och tillfället att använda ett mångdubbelt större antal personer i näringarna ? Dessa frågor hafva icke för afsigt, att klan dra kommitternas redsättande. Tvertom: vi anse det nu tagna steget ganska berömligt. Men ;det synes likväl nödigt å eva sidan, ett man icke gör sig för stora förboppnsingar af detta steg, och å den andra, att kommitgen ieke anser allan rättfärdighet uppfylld. endast med bermmansklyfaingarnes! inskränkning. Att : en sådan skall föreslås, tage vi för afgjordt; det är, ty värr, äfven hela samhällens och hela menskligbetens öde, att vara ett fält för ex— perimenter i stort, der framstegen och reaktionerna omvexla med hvarandra, till dess de ox I:ika teorierna och systemerna birna pröfvas i tillämpnicgen och bristerna ådagaliggas af erfarenheten; men just för att ieke göra experimentet för dyrt, bör man undvika att kasta sg blindvis och uteslutande in på et, om vx så få söga: moraliskt strypsystem och derigenom söka upplösningen på ett problem, hvilz ket i likhet med quadratura circuli i geometrien icke annat än anargvrimatift kan hectwarae oo be I , t a J j