Aftonbladet – 26 november 1838, sida 1

(STOCKHOLM d. 26 Novembe, ÄNNU EN KOMMITTE; Offieiella bladet för i Lördags lemmar uuder rättelse om ännu en preliminär åtgärd af Rege ringen, i sammanhang med förordnandet af d Istora kommitterna för utarbetandet af förslag till en förbättrad fattigvård i landet, och till fö Irekommandet af det tillväixande antalet af de slags befolkniog, som saknar bastämd syssel isättoing och bergning, osh som i första han Iplögar fylla kerrektionshusen och fängelserna Det är: bekant, att Reg. år 1833 förordnade latt kommitteer i alla Län (utom Stora Koppar I bergs) skälle nedsättas, bestående af 2 jord brukare af adel och ståndspersoner, 2 preste och 2 bönder, att tillsammans med Landsböf dingen, LandsSekreteraren och Lndskamerera ren, efter nödige upplysningars inhemtande, in komma till Reg. med utlåtande: dels på hva sätt hemmansklyfningar de sednare 20 åren oc! serskildt efter utgifvandet af Kongl. Förordnin gen dem 19 Deeember 1827 blifvit verkställda hvad, verkmingar de soå anses hafva medför och om för framtiden föreskrifter anses erfor derligafatt hindra hemmansklyfningar, som stri da mot sistnämnde förordning; dels att inför skaffa likadana uppgifter, rörande afsöndringa af jord med afgäld ull stomhommanen; on skedda förpantningar af jerd och verkringarna derafj samt slutligen i hvad mån mindre torp ech backstugor, med ringa eller inger jord, på de sednare 20 åren tillökats, verkningarna deraf serskildt och i jemförelse med der af hemmansklyfoing rm. m.; huruvida nödvändigbeten påkallar någon inskränkning i hemImansegares rätt, att anlägga dylika torp och baekstagor, eller hvilke vilkor som dervid böra fastas. Rikets Ständer anböllo vid sista Riksdag, ati sedan dessa kommiter yttrat sig, Reg. måtte låta utarbeta förslag till de ändringar, oeh tillögg i 1827 års förordning, som kunde finnas af nöden, antingen för hela riket eller vissa delar deraf, samt att resultatet af dessa arbeten måtte framläggas för Ständerna vid nästa riksdag. Sedan nu Lärskommittdgerne inkommit med sitt utlåtande, bar Regeringen under den 16 dennes nedsatt en kommit:d, under ordförande af Landshöfdingen i Stoekholms län, Friherre Rålamb, och bestående af t. f. Statssekreteraren för eceklesiastikärenderna Biskop Heurlin, Revisionssekreteraren Faxe, Kamwarrådet Catsel oeh Fullmäktigea i Riksgäldskontoret fans Jansson, att efter granskning af alla Länskoramit!Cernes utlåtanden och handlingar, utarbeta förslag tili de ändringar, förklanngar och til lägg i 1827 års förordning, som kunna föranledas af de förra kommittternas utlåtanden, samt inkomma dermed till Regeringen så tidigt, att Reg. må kunna vid nästa riksdag deröfver iobemta Ständernas yttranden. On man ssmmashåller detta sednare förordnande med det pyss förut skedda, af de stora fattigvårdskommiltderna, den ena för landet, under Preesidenten Friherre Leyonhufvuds ech den andra under Hr Erkebiskopenrs ordförande, och tillika något gevomgäår fört ckningen på de i båda förordnade ledamöterne, så tyckes det icke vara svårt, att utan vågon betydlig siareförmåga i någon mån förutsäga det hufvudsskliga resultatet af alla dessa stora, och i ett onekligrn berömvärdt syftemål vidtagsa anstalter. Den som någorlunda uppmärkiamt följt med händelserna, har nemligen sedan flera år tillbaka ieke kunnat undgå att hos en stor del af de personer, som nu bafva något att säga, miärka en tydlig reaktion i tänkesätten emot hemmansklyfoingarna; och en åetydlig inskränkning i denna rätiighet blir således förmodligen cet, hvarvid kommi!deinas förslag hufvudsakligen kemmer att stadna. Det vore både förmätet; oklokt och kashända orättvist, att på förhand yttra ett allmänt ogillande omdöms om en sådan inskränkning, så länge man ej vet, huru långt förbuden äro imnade att sträskas. Att jordens fördelning under vissa emständigheter kan gå för långt, är onekligt; men det kan likväl vara skäl, att på samma gång ihågkomma, det hemmeansklyfningen långt ifrån är den enda och, efter all an