Aftonbladet – 22 november 1838, sida 1

Article Image
SM FOURIVISRGVE då MUVLIDGUVCINCL DICE aeremot -fehuru redan beslutad, en längre tid uppskju djten. Orsaken dertill uppgifves olika. Hr A -fbegagnade mnemligen i! hast sin friare dis ti positionsrätt öfver Kont-ollv-rkets expensmedel -fför att med uttagae 300 Rdr kontrollmede ejbegilva sig på en resa, och ett rykte spridd 2 1sig derjemte, att nyssnämrde verk skulle unde -jtiden komma att siällss under Hr Öiverdiek -flörens vid Myntoch Kontrollverken enskild. )itillsyn, i hvilken händelse en inventering möjlig. -jkunnat anses såsom öfverflödig, i så måtto -Jalt Hr A. då skulle inventerat till sig sjel i Detta rykte visade sig imcedlertid vara tills vi tidare ogrundadt, och den Restämda inventerin-igen företogs ändiligen den 31 förliden månad. I Till dess verkställande voro förordnade er -jledamot jemte advekaifiskslen från Bergskollcigium och likaså från Statskontoret, men från jsistnämnde verk bebhagade äfven chefen, Hr iPresident-.n Westerstrand, infinna sig, hvarförJutan Konirollverkets hela personal var tillstöjdes. Endast dess chef, Hr A. sjelf, saknades; men hade enskildt underrättat en af varket tjenstemän , att han var af imnöra göromål hindrad att infinna sig, ett hinder, som dock icke verkade uppskot i förrättningen. Nu framtogs och så vidt tiden tillät besigtigades en i sanning icke ringa mängd af vigar, diglar, preparatburkar, pustar och Gud vet hvilka andra rara saker, hvaraf Kontrollverket befanns äga ett stort öfverflöd). Innan denna besigtning försiggiek hade man likväl funnit, att kontrollj verket saknade vissa andra angelägna tiog, som ieke af de befintlige kunde på något sätt ersättas, och hvilka dessa andra ting voro, skele vi straxt beskrifva. I kontrollverket borde nemligen, enligt inventariilängden af 1833, finnas ett skäligen stort skåp, och i detta skip en ansenlig mängd vedermälen, af bästa sort, hvaraf vedermiälen göras, d. v. s af guld och silfver. Dessa veder mälen bestodo dels i öfverblifne prof (afskafvadt guld oeh silfver) af koapphaltige guldoch silfverarbeten, dels i uthuggne, stämplade bitar af underhaltige arbeten (smärre hela guldoch siltverpjeser skola efter berättelse ieke heller saknats deribland.) Nu borde af dessa vedermälen förefinuas allt hvad man samlat af landsortsguldsmedernes arbeten ifrån 1759 och af hufvudstadens guldsmeders arbeten ifrån 1772 till närvarande tid, utom de nyssrämude guldoch silfverpjeserne m. m. Men deruii förefann man ett ansenligt defieit. Man saknade nemliligen alla landsortsvedermälen från och med 1759 till och med 1799, och alla vedermälen från Stockholms stad från och med 1772 till och med 1800:alets början, förutan vissa så kallade diverse vedermälen, gamla guldock siliverpjeser. De hade blifvit — nedsmälte. Af hvem och med hvad rätt frågar man? Derom fingo förrättningsmänner sig intet vidare bekant, än att på herr Almroths vägnar framlemnades en afskrift afett i hans enskilda förvar befintligt reversal utaf framlidne Kontrollören A. N. Limnell, hvaraf inhemtades att beloppet af den nedsmälta skatten skulle utgjort 693 R:dr 8 sk. 5 st. b:ko, hvarå dock 3 R:ar 10 sk. 6 rst. skedarlön för guldet borde afdragas. Nedsmältingen skuile hafva skedt 1834, men mot Limells reversal lärer kunna anmärkas, att det kall vara dateredt sedan de nedsmälta vedernälena redan blifvit i penningar af Herr Almoth förvandlade, samt att det desrutom ej rikigt angifver de år, för hvilka nedsmältvingen kett. Men verkliga beloppet må he;o! på fram ida utredning, nu;frågastmed skal, hvart hade let tagit vägen? Enligt Hr A:s egen uppgift made det blifvit disponeradt som följer: 263 U:dr hade åren 1834 och 1835 blifvit använ le till inköp af en nu mera nära nog utsliten offa med 6 stolar, hvilka blifvit ställde uti, ett ll beställsvåningen icke hörande rum i myjnihu et — hvilket rum Hr A. för sig redan såsom syntproberare serskildt inrättot — semi till 4 mer genom myntenrs b:hardlivg msd svafvelz syra, hvilken sednare artikel begeguas vid tillredaingen af sodavatien, en produkt, som dock icke uppkommer vid myntvingen, utan lärer tarit föremål för Herr A:s enskilda i: ) Ref. hear het tillfäll ie att se deta inventa

22 november 1838, sida 1

Thumbnail