Aftonbladet – 21 november 1838, sida 1

oltycke till verkställigheten af de 24 artiklarna Det ministeriella bladet Moniteur Parisien nbe lriktigar, detta sålunda: Journal generat! be rättar i dag, enligt de allra bestämdaste oci mest oficiella uppgifter, att fransyska ministe jren lemnat sitt fullkomliga bifall! till ett be. -Islut, som konferensen i London nyligen skull f hafva fattat, rörande verkställigheten af de 24 lartiklarne, angående holländskt-belgiska frågan. a Vi äro autoriserade, att förklara detta påstående ,iför helt och hållet ogruedadt Af detta, så Ipå skrufvar ställda ,beriktigande, å la iStats,jtidning drager man den slutsats, att konferenIsen verkligen fattat sitt beslut i belgiska fråjgan, och att fransyska regeringen deriill samityckt, om den också ej gifvit sitt fullkorliga i Ibifalln till saken. Temps tortfar i sitt pi(stående, att kabinettet redan insett omöjligheten att utverka fördelaktigare vilkor för Belgien, i afseende på gebitet, oeh derföre öfvergifvit denna fråga. I Toulon hafvatrenne krigsskepp fått befallnivg hålla sig färdiga att utlöpa, och att taga lotsar ombord till adriatiska hafvet. Som inga trupper I fått befallning gå ombord, anses fartygen vara ämnade afhemta sådana, och expeditionens bestämmelse tyder på Ancona. Den ministeriella pressen har innehållit vinkar om en konvention mellan Frankrike och Påfven om denzra stads utrymmande, hvilket också öfverensstämmer med hvad som skrifves från Wien. Riddarne af hederslegiomen åmna hålla en stor sammankomst den 2 i nästa månad, årsdagen af slaget vid Austerlitz, för att välja fem eensorer, hvilka skola å ordens vägnar protestera emot alla sådane riddarutnämningar, hvilka strida emot staterna. Det oändliga slöseriet med hederslegionskors sedan Julirevolutionen, emot hvilket ordenskansleren, marskalk Gerard, till och med förgäfves gjort föreställningar, har slutligen tvungit riddarne till detta steg. Med underprefekter och prefekturråd har äfven en stor omflyttning oeh förändring skett, liksom nyss med en hop prefekter. I dessa afsked och befordringar tror man sig se straff eller belöningar för ministeriella nederlag eller segrar vid valen. Abd-el-Kader hade lidit ett totalt nederlag framför Ain Madi, som af honom belägrades. De arabiska stammarne från de närbelögna oaserna hade, på samma gång, som de belägrade gjorde ett uttall, angripit Abd-el-Kader, och det med sådan framgång, att endast några fål ryttare af hans här lyckades komma undan. Resten blef dödad eller fången. Abd-el-Kader hade sedan dess icke hörts af, så att det tros, att han antingen omkommit i slagtmingen eller blifvit tillfångatagen. England. Både den ministeriella och oppositionspressen klandra Lord Durhams beslut att lemna Canada, innan regeringen ännu hunnit utse och ditskicka någon annan i hans ställe. Times är i synnerhet, såsom man lätt kan föreställa sig, ytterst uppbragt emot lorden, mindre för deita, än för hans politiska tänkesätt öfverhufvud, hvilka nu, i anledning af hvad som sednast tilldragit sig i Canada, åter dragas fram till skärskådande. Bland andra otidigheter kallar Times honom ,Lord Öfverupprorstiftaren. Hvad ställningen i Canada angår, så tillstå till och med de ministeriella bladen, att man icke kan vänta sig annat, än förvyande af insurrektionen, och att striden egentligen kommer att föras imellan fransyska och engelska befolknipgen om öfverväldet. — Fransmännen skola vara ytterst vppbragta emot Engelsmännen i kolonien, och törsta efter hämnd för de lidna nederlagen. Ministrarne lita ålminstone i sina tidningar förkunna, att de ieke skola draga sig tillbaka från sffärerne eller ens modifiera kabivetet, i följd af den förlsgevbet, hvari lord Durbams resignation satt dem. Courier berömsaer dettal, deras beslut och hoppss till och mej, att det f skal! vinna lord Durhams bifall. Det får man väl se i Janpusri, då han kommer tillbaks. sDen ergelska eskader, som under amiral Payct3 befäl kommer att bogifva sig till mexikarska kusten, besår af treuno linieskepp och Here mindra fartyg