Aftonbladet – 21 november 1838, sida 1

ch tet, hvarpå han beskref denna sin otur. bd Portugal. e-) Enligt en skrifvelse från Lisabon af den 22 le) Okze. till Morning Ghroniele, har allmänna miss4 inöjet med sskernas ställning i Portugal och re2. I geringens impopularitet stigit så högt, att utvanie j dringarne både ifrån fasta landet och från Azorerna ;å i dagligen tilltaga. ,Diario do Governo innehålz ler ett href ifrån Rio di Janeiro, att ensamt från ide Åzoriska öarne 12,000 utvandrace sistl. år I der landstigit. Denna tidning hänvisar, som det -jtyckes, med afsigt på de stora naturliga förealträden, som Portugals afrikanska kolonier äga, -jatt kaffe, socker, tobak och bomull dor skola -igifva långt mera, än i Brazilien, och anmärker, -jatt blott den af regeringen gynnade slafhandeln ji dessa kolonier hindrar kapitalister ait der nedsätta sig. g Tyskland. . Konungen af Bijern har hittat på ett eget rjsätt, att trygga befolkningen i Rhenkretsen e-J mot det farliga af grannskapet med det revoI lutionära Frankrike. H. M. har nemligen låtit -lutgå ett allerhögsta dekret, hvari skollirare I förbjudes: 1:o att bära pollisonger eller skägg under 2:0 att nyttja urkedjor eller berloeker ; 3:o att jaga, och 4:0 att besöka värdshus och dansställen. Den uI skollärare, som förhryter sig mot något af dessa Istadganden, blir genast suspenderad, och saken linrapporterad till konungen, som då vill förtlordna huru vidare kommer att förfaras med Iden motspänstige. Iakttagas deremot alla de fyra punkterna af skollärarne, så hoppas det I Böjerska majestätet, att det uppväxande slägtet i Bhenkretsen blir fromt och lydaktigt. Hvilket djup af lagstiftningsvishet! Från Wien skrifves, att grefve Kolowrat, Iden ende af kejsarens ministrar, som hittills någorlunda hållit furst Metternich stången, 5mInar bagära sitt afsked, emedan statsutgifterne, emot hans tillstyrkande, blifvit så ökade, att ett nytt statslån lärer blifva nödvändigt. Metternich skall ämna att, vid tilltsgande år, begagna biträde i utrikes departementet af kejszrens generaladjutant grefve Clain-Martinitz, som redan varit med framgång använd i flera diplomatiska missioner. Han påstås till och med vara ämnad till furstens efterträdare i en framtid. Krakan. De tremne såkallade skyddsmakterna hafva, i anledning af den ryske spionens mord, tillsatt en undersökningskommission, som i alla, äfven feamdeles förekommande brottmilsfall äger att anställa undersökning, samla bevis, och sedermera öfverlemna den brottslige åt det lands domstolar, till hvilket han hörer. Denna utomordentliga kommission i den fria (!!) staden kommer att fortfara mills vidare,, såsom det heter, tills autoriteterna i Krakau återvunnit de skyddande makternas förtroende. Turkiet. Från Aihen skrifves den 27 Oktober, att sedan en vecka det ryktet der var gängse och berättadt med en mängd detaljer, att en insurrektion emot vicskonungen af Egypten utbrustit på Candia. Turkar och Greker hade gjort gemensam sak emot de Egyptiska trupperne, och drifvit dessa på flykten. Pascban på ön skulle hafv2 omkommit under striden. Det bör dock tilläggas, att inga underrättelser från något annat håll ingått, som bekräfta detta rykte. De förenade Engelska och Turkiska flottorna kryssade, enligt de sednaste underrättelserne på höjden af Mitylene, men troddes snart skola sogla upp till Konstantinopel. Tvenne fregatter hade redan ditkommit. oI Svarta hafvet hade åter en förfärlig orkan rasat, i hvilken en mängd handelsfartyg gått förlorade. Ryska marinen hade vid detta tillfälle äfven förlorat en fregatt och en präktig ångbåt. Öfverhufvud hade Ryska flottan licit så mycket af stormar, att hon måst iaställa alla operationer. En Ergelsk brigg, lastad med smmunition för Cirkasserne, hade äfven förolyekats. I Trapezunt hade Pasehan, på Ryske konsulns begärsn, låtit arrestera 80 resande från Cirkassien, hvilka dock på befallning från Konstantinepel åter blifvit frigifne. — LS FAN SR ST RP RSKR rn Mar OR AS KARA