Aftonbladet – 14 november 1838, sida 2

RULE, CAR APR URAAR KULAR BR JV, 11 VVYTR IlVEI Rätt nu resolverat, att målet ej är af den art; act HofRätsen kan upptaga det till omedelbar pröfoing, utan förvisat det till KämnersRätten, der det i dag förevarit första gången. Uti det i går utkomna tionde häftet af Lir seraturbladet, hvilket, enligt hvad vi går i förbigående nämnde, innefattar en ytterligare afhandling om läroverken, lemnar Hr Professor Geyer en interessant öfversigt af sin trosbekännelse om det positiva i denna fråga och har dermed uppfyllt alla deras önskningar, som klagat öfver brist härpå i da föregående numrorna. Hr G. börjar med en historisk exposd af det mouvement (om vi få bruka detta ord), som uppenbarade sig i Sverge under början af 1800talet, och hvaraf 1807 års på pref sanmktionerade skolordning var det första offentliga uttryeket. Han anmärker, att detta meuvement fortgiek till 1823 års riksdag, ifrån hvilkem tid en reaktion till det gamlas förmån åter tydligt framträdde: Han uppgör en interessant, på effigiella uppgifter stödd, beräkning till ådagaläggande af missförhållande af den andel, som de plärdan (latin-) skolorna åtojuta af statens bidrag till undervisningsverket. Blott en sjettedel af rikets studerande ungdom genomgår deana väg och inträder bland universiteterma; men lärarepersonalen för denna vlineav af unmdervisningen åtnjuter sju dtitendedelar af deras anslag. Hvad författaren yttrar om läroverksfrågans behandling, sedan nära ett sekel tilibaka, är högst interessant, äfvensom framställningen af det preussiska uudervisaingsverket och de fel, som man trott sig finna dervid. Sedan kastar sig författaren direkte in uti den stora frågan, med hvilket språk undervisningen bör börja: med latinet eller något modernt; ty att det första undervisningsämnet bör vara språk, derom är man temligea allmänt ense. Förf. förklarar sig för ett modernt språk; och man får I slutligen se, att kan dertill föreslår tyskan. Framställningen af skälet, hvarföre praktiska, real-, näringsskolor nu mera än fordom fordras bredvid de egentliga lärdoms-skolorna, är i hög grad klar och suillrik. Vi kunna ej neka oss att anföra ett fragment derur. Den rörelse uppåt (heter det), som är den egentligen progressiva i samhället, har i samma mån visat sig hos denna klass, som ett tillöakafallande hos de högre stånden. Af denna ;notus contrarius följde i en af Europas förnämIsta stater, en sammanstötning, ett slag åtföljdt af blixt och dunder och jordbäfning och skyfall, som kallades revolution. Hvad som hände, var, såsom nästan allt betydligare som i verlden händer, gjordt af en för alla oeh behöfver således, om man rätt tager i akt, hvad deraf är att lära, ingenstädes göras efcer. Verkan var, att de motsatta krafterna och de interessen de representerade, neutraliserade och genomträngde hvarandra till en ny produkt, memligen just detta medelstånd, eller, som det äfven med rätta blifvit kalladt, denna medlande klass, som, i stället att vara en del, nu blifvit eti nytt uttryck af det hele: bevis nog, att den arbetat i en högre mission, ehuru härstammande ur samhällets lägre kretsar. Pcecessen har för sig gått mer än man trer, äfven der den ännu, för att döma af det yttre, knappt synes börjad; och vi äro öfvertygade, attiungen af tidens frågor — således ej heller Ziroverksfrågan — kan nöjaktigt besvarar, utan vederbörligt afseende på detta stora soeiala faktum.x Häraf uppkommer nödvändigheten af en undervisnings-linea,, som förf. kallar clärd, men som han doek visar i sin utveekling blifva eller redan blifvit en lärd,; och redan detta måste skaka tron på den gamle lärdomsskolans påstående, att undervisningen måste begynna med att vara lärd, d. v. s. med de s. k. lärda språken. Latinet, som så länge var slärdemers språk,, är det ej mera. Hvad förf. härom yttrar, är så sammanträngdt och gedieget, att ett utdrag aåcke kan försökas. Hvad förf.s positiva förslag till ett undervisningsoch skole-system angår, så är det hufvudsekligen följande: Med tredje klassen af nu varande lärdomsskolor vill förf. börja den högre afdelningen. De två första klasserna skulle utgöra elnmentarskola för alla, och deri skulle