Aftonbladet – 14 november 1838, sida 1

den af Buenos Ayres lofvade Lorden kraftigt skydd åt engelska bandeln. Lord John Russell har nyligen förlorst sin hustru, med hvilken han blott varit gift ett par år. Prins Louis Napoleon har skickat sin adjutant Persigpy till Lord Melbourne, för att tacka henom för det hedrande sätt, hvarpå engelske ministern i Schweitz förhållit sig i frågan om prinsens aflägsnande derifrån. Prinsen besåg nyligen engelska banken, der direktörerne toge ganska artigt emot honom och gåfvo honom en dejeuner. Från engelska ministern i Persien, Hr MNeil, hade depescher ankommit. Ministern hade redan begifvit sig till Teheran, sedan Sehaken i allo gått in på hans fordringar och anträdt .Jåtermarsehen med sin arme från Herat till sin hufvudstad. — Uuader engelsk bemedling hade Sehaken slutit en öfverenskommelse med befälhafvaren i Herat, enligt hvilken denne sednare utfåst sig att förse honom med transportmedel, till fortskaffaude af lifsmedel och öfriga förråder på återmarsehen till Teheran. Tyskland. ) I Hannover är ingenting ännu afgjordt i författniogsfrågan. Deremot äro Ernst och hans kabinett sysselsatte med åtskilliga förändringar och regleringar inom administrationen, hvilka gå ut på att minska motståndet mot hans envåldsplaner; i afseende på regeringssättet. En af de för oroligheterna i Göttingen till lifstidsfängelse: dömde, advokaten Eggelings hustru gjorde nyligen knäfall för Ernst och bad om nåd för sin man; men den hårdbjertade fursten stod ej att beveka. I Cöln hade lugnet ej vidare varit stördt. Från Berlin: skrifves, att Redsechid Pasebas: missiom dit bland annat haft afseende på den nya ihandelstraktaten imellan Porten och England; Sultan låter inbjuda Preussen och tyska tullföreningen; att biträda densamma. Ett bref från Milano till redaktionen af Morning Chronicle säger, att mån under österrikiska hofvöts vistande derstädes berättade, att Hertigen äf Leuehbtenberg ieke blott skulle förniälas med en af de ryska sterfurstinnorna, utan äfven upphböjas till bertig af Finland. Krakau. Enligt uppgift i en skrifvelse till Times, från Krakau, skall den unge studenten Lewicki, som pryglades till döds af de sbeskyddanden måkternas polis, såsom misstänkt för mordet af den ryska spionen Celak, hafva varit alldeles oskyldig. Han bade händelsevis passerat förbi stället, der mordet skedde, och då han hörde rop, sprungit sin väg. Detta hade ådragit honom misstankar, och han arresterades. Han blef bunden med tåg och fick 80 prygel, efter hvilka han föll sanslös omkull och uppgaf andan. L:wieki berömmes af alla, som kände honom, för ett godt och stadgadt väsen. Han bedyrade i döden sin oskuld. Egypten. Från Alsxandria gå underrättelserne till den 6 Oktober. Hela Paschans flotta, med undsntag af tveuno fregatter, tvenne: briggar och en korvett, hvilka äro stitionerade vid kusterne af Syrien och Candia, hade nu lagt in i hamnen, men likväl ej sftacklat. Fastän ingenting fiandidigt varit i fråga, h:ids dock sommerkryssningen kastat omkring 40 man af besättningen lifvet. Vid flöttsns hemkomst tördes öfver turen sjuke till hospitalerne, hvilka voro så öfver fulla, att man måste aftackla ett linieskepp och förvandia det till sjukhus. Störst: delen af patienterne 12do af ögonsjukdomar. och 200 man hade under flottans utevaro blifvit blinda. Knotet öfver bristande eflöning både vid armes, fiotta och administzatio hade ändteligen tvungit vicekonungen satt tänka på utvägar till dess liqviderarde. Han hsde gifvit befallning, att all inneståsnde sflönirg för ett år skulle ntbetalas, Fordringarne sträckte sig dock för ännu längre tid tilbaka; det fanns de, som ej fått aflöniog på 158å 20 månader. Med vicekonungens omtalta resa tillfSennaar lärer ej varit något allvar. Han uppehöllsig ännu i Kaira och trodes blott hafvi lemnat Alexandria, för att bl qvitt de främmande diplormaterce, hvilka basvärade honem med siva noter och föreställnipgar. Han var i högsta grad uppbr:gt emot Frankrike och Englind, hvilta han påstod handla som fiender emot honom, fastän han alltid ansett dem för sina vänner. Men han skulie hämass, — När jag kommer åter från Sennaar — hade han sagt i närvaro at flera Buropeiske konsuler — skell jag beväpna 109,C00 man, cch sedan skola händelserna beherska palitiken. 5 Sydamerika. Enligt underrättelser från Lima af den 27 Juli, hade en insurrektion utbrustit i Peru mot söt Ex