Aftonbladet – 14 november 1838, sida 1

oh MESUUDUPUVUS, INICIIDa LAU , SUR VPR3 IMER II Ill Göthehorg, Kongsbacka, Warberg, Falkenberg, Flalm stad, Laholm, Engelholm och Belsingborg. Diligencen ankommer till Götheborg Söndsgar cel ål Torsdagar, till Helsingborg Tisdagar, samt till Stockbolm Måndagar och Torsdagar. fktntönenssnnnd UTRIKES. Frankrike. Hofpartiet i Frankrike. Bitterheten i tvisterna mellan hofvet och oppositionen i Frankrike börja allt mer tilltaga, i samma mån som iregeringssystemet närmar sig till mera likhet med den s. k. restaurationens eller .den afsatte Konung Carl X:s, hvilket framkallade Julirevolationen. Se här t. ex. huru en af den dynastiska oppositionens tidningar, Journal de Paris uttrygker sig i anledning af en, i ett par Franska ministeriella tidningar framställd fråga: af hvilka hofpartiet bestod?, Hofpartiet består, säger nemligen Journal de Paris, af allt hvad Frankrike förkastar. Man ser der personer öfverlastade med s!jernor och band, fullproppade med utmärkelser och rikedomar, förvärfvade genom favoritskap och Jaffall, men ej genom förtjenst; besoldade skribenter, tjenstvilliga -redaktörer af officiella osanningar, : historiografer öfver hofbalerna, :renegater från alla regimer, öfverlöpare från alla läger; någon gång till och rsed — vi säga. det med ledsnad, blandad medi vämjelse — menniskor utan blygsel, vanryktade personer, en skam för det namn de bära och cuppblåsta öfver ett beskydd, som utgör: beskyddarens nesa. — aHvad vill detta parti? — nFortplanta immoraliteten, . vanära Frankrike oeh drifva det till glömska af en revolution; som grundlagt en ny thron. — Hvad är det som det ieke vill?v — aLandets: frejd och :ära, allt det. som; nationen vill. — ,Hvad är dess. prineip?, — Korruption, mened, skrymtan:och penningens dyrkan. — sHar det några chefer? — nAck, hvarföre äro vi nödsakade att säga, det dessa ehefer äro alltför kända och-ått Frankrikes knot alltför tydligt utmärker dem! — Hvar vistas det? — I det palats, som stasschefen beborn — Till hvilket ändamål syftar det?) — ,Att pålägga oss en skuggbild af det representativa systemet, för att tillfredsställa några enskilda intressen på bekostnad af Frankrikes allmänna intresse —— nGenom hvilka medel? — ,Genom svek, krokvägar och lögper.v — Hvar träffar man det?, — pI slottets förmak, i tbronsalen, i de kabinetter, der man uppgör skamliga stämplingar., — På shvad tecken igenkännes dettv — Svaret på denna fråga finnes i den definition, som Montesquieu och Paul Louis Courrier gifvit på hofvet och hofmännen, samt i några fragmenter af det porirätt, som åtskillige historieskrifvare uppdragit af Ludvig XI och Cromwell. England. Åvnu fortfar ryktet, att markis Normanby skulle vara utsedd till Lord Durbams efterträdare i Canada; äfvensom att anbud blifvit gjorda hertigen af Richmond och grefve Speneer, att ingå i administrationen, men att de vägrat. Men fruktar, att insurrektionen åter ut: bryter i Canada, så snart Lorenzofloden lagt sig, och kommunikationen således blir obehindrad imellan Canada och Förenta Stateraa. En general i dessa sednares arm hade underrättat brittiska autoriteterna, att hemliga rustningar förehades längs gränsen af Vermont, der en stor mängd canadensiske flyktingar uppehöllo sig. Sir John Colborne skulle förlägga sitt högqvarter till Montreal, der sex infanteriregementer skulle sammandragas. Ea deputation sf köpmän från London, Liverpool, Manchester och Glasgow hade haft fö-. reträde hos Lord Palmerston, för att ytterligare göra föreställningar i afseende på Fransmännens blockad af mexikanska kusterna. Lorden för-j säkrade, att regeringen fullkomligt erkände frågans vigt, och upplyste tillika, att mexikanskal. styrelsen föreslagit, att åt brittiska kabinettet uppdraga tvistens slitande imellan Mexiko och Frankrike, men att den sistoämnde makten ej velat gå in på denna proposition. Icke destomindre forttor regeringen att söka bilägga saken och hade anledring hoppas framgång i detta bemödande. Brittiska charg daffaires i Me