Aftonbladet – 12 november 1838, sida 2

I till något sådant bar yppat sig af undersökninIgarna, och den ende, som här vågat framkasta något dylikt, nemligen Hr G. Svederus, har med skammen måst inför sjelfva polisen taga tillbaka sina insinuationer, d. v. s. förklaIra, att han icke hade något faktum, hvarpi ban grundade dem. Då var det just lagom tid för Hr Palmblad att komma efier. Den liberala pressenn — ty det är alltid fråga om den — vintog nu, fortfar Professorer vidare — )en imposant ställning och opererade med en flock beckbyxor, f. d. korrektionister noch annat slödder, här och de: nödtorfiigt I,späckade med några af tryeksvärta flickade I händer,, åt hvilka hon ropade: buss! bussa! loch ju mera lösaktighet bedrefs på gatorna, ndess flera lösa numror kunde man försäljan. Herr P. är likväl honnett nog, stt ej vilja j beskylla någon af tidvingarnes redaktörer, att jha tagit någon omedelbar och handgriplig del i dessa mörkrets bedrifter. Man har icke I gjort mer, än att på gatorna frambära brånni bara materialier; man har endast lagt eld bredvid; man har endast gjort sitt bästa att blåsa och pusta derpå, och sedan gått sin väg, för att tvätta sina händer, och förvåna sig, att det verkligen tog eld och blef eldsvåda utaf,, De liberala tidningarna, som gjort allt detta onda, hafva äfven retat ett ovanligt antal tjufvar, som, i följd af sina oupplysta begrepp, ieke förstodo sig på de behöriga distinktionerna, utan begynte att sig till godo använda den liberala theorien om andras egendom. Sålunda lär läsaren lätt kunna leda sig till den slutsatsen, att, efter Hr Palmblads logik, ingen annan än tidvingarna varit skulden t. ex. till stölden af Grosshandlaren Pettersons kassakista, hvilken stöld bedrefs af en murare oeh korrektionister m. fl., som alla varit mer och mindre beträdde med föregående stölder sedan flera år tillbaka. En beskyllning i samma riktning återkommer äfven längre fram i tydliga och bestämda ordalag, der det säges, att pressem fortfar att utbreda en allmän missbelåtenhet, att borttaga allt förtroende till styrelsen, all aktning för rikets embetsmöin, för lagarna och egendomsrättenn. Hon har följaktligen redan gjort det! Lika sant. som att hon hotat med en förändring mf en och annan paragraf af successionsordi sningen: någonting, som under Sveriges fordna naf Freyas nuvarande styresman så ofta beprisade ; nfrihetstid, skulle hafva kostat lifvet. — En; liten snygg intinuation, som endas har den menniskoälskasde afsigten, att angifva en landsman : för en kapitalförbrytelse! Hvarje tidningiläsare j känner tillräckligt det verkliga förhållandet med denna fråga, nemligen att då Statstidningen hotade med Septemberlagar, således med en kränkning af de bestående grundlagarne, hemställde en författare i Freya till förenämade tidning, hvad dess principal:r väl skulle säga, i fall någon hotade med förändring af någon paragraf i successionsordpingen. Saken förhåller sig således tvertemot Hr Palmblads uppgift, eller att det är, ieke den liberala, utan den mycket goda tidningspressen och den godaste bland de goda, sjelfva Statstidniogen, som hotade med en statskupp, ett våldsamt omstörtande af de existerande lagarna, och att Freja der endast framdrog ett exempel till jmförel:e, för att visa, hvarthän sådana hotelser å den ena eller andra sidan kunde leda. Roligt nog är det, att höra samme Hr Palmblad, efter begagnandet af denna vackra och hedrande taktik, förklara, det han ,ieke är någon ovän till oppositionen, sidan den bör varan det vill här, som öfverallt hos hans parti, säga: till en opposition, som aldrig opponerar. Det är obegripligt — i fall någonting hos detta slägte får så kallas — att man aldrig tröttnar vid denna löjliga fras, som nu mera blifvit aädeles förnött och dekrediterad. Maktens anhängare, ifrån Minerva ända ned till den så ofta aflidna och återgengående Granskaren, hafva alltid afgifvit samma försäkran och bedyrat, att de icke gillade allt hvad som skedde; men ingen enda har ännvu försökt visa, huru en opposition bör vara beskaffad, för att ieke altför mycket sticka maktens fina smakorganer, och sålunda få serveras på hennes bord, sami Avad det är af styrelsens åtgärder, som de ogilla? I artikeln Patrullerna fortsättes samma system, hvarom vi redan sökt gifva eit begrepp, i