Aftonbladet – 8 november 1838, sida 1

AR AA Ma hindra hvarje annan att anlägga ett verk, och kan sålunda huru länge som helst tillstänga en möjlig utväg till afsättning af den för det oanlagdsa bruket beräknade, eller så till sägande seqrvestrerade koltillgången. Det Kongl. prerogativet att besluta om nya jeraverks anläggning är likaledes bibehållet, så att sökande först måste vända sig till Kongl. Maj:t och afvakta dess beslut, samt sedan, och i bändelse ansökningen bli!vit å högre ort bifallen, till Bergskollegium, som utfärdar privilegiet, såsom det ännu alltjemt heter. Kollegium kommer likväl före Kongl. Maj:ts beslut att höras, och pröfniug skall äfven, om så nödigt anses, detsamma föregå, hvarjemte ägaren är förbunden att visa icke blott behöflig koltillgång, utan äfven rättighet till byggvadsplats, och, om han deraf har behof, vattenfall. Detta sednare har förmodligen derföre befunnits nödigt, att en sökande, som saknar behöflig lokal för sin anläggning, ej måtte kunna sätta sig i besittning af ortens koltillgåag; men ur decna synpunkt skulie man äfven kunna finna skäl för det prestandum, att den sökande visade sig äga tillräckligt kapital, samt lemnade garanti för verkets både drift och anläggniog. Genom allt detta är imedlertid hela den gamla omgingen med föregående undersökningar, protester och besvär bibehållen. Tvånget i afseende på smidesflyttaing eller förändring, eller utbyte :f verkstäder vid förut privilegierade ståvgoch ämnesjernsverk, samt å anläggning, flyttning eller förändring af jernoch stål-manufaktur-verk, vattensläggor inberäknade, är äfven oförändradt, så att rättighet till alla dessa uppräknade företag måste sökas hos Bergskollegium, som har att pröfva saken efter gamla författmingarne. — I fråga om flera hamrars inrättande, eller begagnandet af ny smidesmethod, synes dock friheten så vida utvidgad, att grunden för Bergskollegii pröfning af sådane frågor blifvit uttryckligen uppgifven. Den gamla skilnaden mellan inomn och utom bergslag är lemnad ovidrörd, ehuru nya härdars anläggning inom så väl som utom bergslag blifvit på papperet såsom i allmänhet tillåten förklarad, samt för den af författningen medgifne tillökvingen i smidesbeloppet enahanda grund eller koltillgången följd. För rättigheten att anlägga nyttjernförädlings verk är det gamla inskränkande vilkoret qvarstående, ehuru under en annan form. Avliggarn måste nemligen visa 900 lästers koltillgång för en stångjernshärd, 1400 för en vallonbörd, o. s. v. Någon skilnad är härvid ieke gjord mellan ämnessmide och ståogjernssmide, och de gamla inskränkningarne i rättigheten at! anlägga jernoch stålmanufskturverk äro icke alls vidrörda. Den enda lossning, de gamla restriktionerna erhållit, består deri, att 18 tunnor kol blifvit beräknade såsom behöflige för tillverknivgen af 1 skeppund stångjern i stället för den hittills antagna grunden 24 tunnor, samt att ägare af redan privilegierade jernverk kunna öka sin tillverkning efter denna beräknicg med en tredjecel af dess förra belopp. När härmed jemföres stadgandet att för en stångjernshärd beräknas 900 läster kol, för en vallonbärd 1400 löster o. s. v., så synes smidesbeloppet på en stångjernshärd hafva blifvit ö kadt från det hittills vanliga beloppet 450 skep. till 600. Vid ämnesjernssmides vågföring eller förvandliog till stångjernssmide är egentligen ingen anvan förändring införd, än att den hittills varanide praxis i dessa häpssenden blifvit i författningen sanktionerad. En preskription är likväl stadlgad, som till 2 år från kuvgörelsens utfärdande linskränker rättigheten för ägare af sådane ämInessmiden, som tills vidare blifviy till stångjerosIsmiden förvandlade, att återsöka sina förra priivilegier på ämnesjernssmide. Hvartill denna reTetriktion skall tjena är svårt att inse. 1 I afseende på beskattningen är för nya verk, gamt för tillökningen å gamla stadgadt en afgift till staten af 1 !Skep. per 108 af den Tpeivilegierade tillverkningan, samt för de hittills ;fvarande rekognitionssmidena 2 Skep. per 100. IGenom denna reglering vppkommer för den ene förmåner, dem en annan ej kan njuta, således en ojemn fordelning af skattebörderne Hvarföre skatten för rekognitionssmide nu blif vit förändrad, är icke i författningen motiveradt