Aftonbladet – 5 november 1838, sida 1

STOCKHOLM d. 5 November. Hela hufvudstaden känner redan genom Stats tidningen för i Lördags eeh denna dagens mor. gontidringar den märkliga rvyheten från Freda: gens konselj, att Hr Statssekreteraren för Eckle. siastikärenderna och tillförordnade Hofkanslerer , jvon Hartmansdorff kommer att förflyttas från ta-buretten och hufvudstaden genomext förordnande. -jatt under ett års tid bestrida Landshöfdingetjensten i Calmar Län för den gamle Landshöfdingen Nordenankar, som fått tjenstledighet för samma tid; hvarvid affärerna häruppe komma att arrangeras så, att Kabinettssekreteraren, Kam7 I marherren Ihre tills vidare kommer att förvalta i Hofkanslersembetet, och Biskop Heurlin fortfarande handhafva Eeklesiastikportföljen, Det var klart, att denna nyhet skulle blifva lett lifigt föremil för alla samtal, då den kom .Iså oförmodadt, att ryktet derom knapt hann transpirera, förrän beslutet redan var fattadt, och ännu då af månge hölls för ovisst. Detta har ock gifvit anledniog till flera olikartade gissningar öfver den egentliga orsaken till en så hastigt fattad, justerad och kuzsgjord åtgärd. Om vi ieke mycket bedrage oss, så är denna jorsak icke en, utan flere: den ena, att Herr von Hartmansdorff, som denna sommar bott vid Rörstrand, i anseende till de mindre angenäma I opiniopsyttriogar, hvartill hans deltagande i de sednare tryckfrihetsaktionerna gifvit anledving. sjelf längtat att komma iill någon annau ort i et, och ogerna vida:e vill, åtminstone mills vidare vistas med familj i hufvudstaden; den andre, att han,, oaktadt sina strävgt royala och välsmakande polisiska tänkesätt, likväl ieke skall tillhöra dem, som för sine personer äro företrädesvis gerna sedde på högre ort, joch den tredje sannolikt, att man räknat på, de; allmänheten skulle blifva så angenämt öfverraskad af hans förflyttning, att den i glädjen öfver, hvad de devuerade utan tvifvel skola framstilla såsom en koretssion åt opinionen, skull: glömma bort den långt lifligare och mera högljudt yttrade önskan att se Herr Justitiskansleren Nermans peoereon draga sig undan ifrån jen plats, der hans kända tänkesätv aldrig skeJa upphöra att väcka farhåga och bekymmer. Man har sålunda utan tvifvel beräknat, att Hr von Hartmansdorffs portgång skule vara nog, att förmå allmächeten, att återvända till den skenbara likgiltighet för styrelseåtgärdernas gång och de gillande grandsatserna, hvarur den genom för-? töljelserna mot tryekp-essen i början af denna commar befordrades till en vakenhet, som Sty relsen sedermera dregit försorg om att under: hålla genom den ena impopulöra åtgärden efter den andra. Under dessa förestältningar kom Hr Landshöfdingen Norderankars hitresa och össkan om tjenstledigbet väl till pass, att påskynda tillfället till en reträtt? för Herr von Harimansdorff, hvilket också till en del lärer omintetgjort en ancan plan, som var åsyftad