sakningen å lagtima tinget den 18 sistl. Sept. företet intyg fick hon zafligza ed och vidhöll då sin förut aflagde berättelsa med följande förändring oeh tillägg: Att Ålderman Wibom först och derefter de båda öfrige i stugan inkommit; att Eklund på V:s fråga om hans hälsotillstånd svarat att han hade ryslig hufvudverk, feber cch gikt i benen; att, sedan Z. dragit pelsen af E., Vibom sett på hans ben, samt efter yttrande phan är ju ej sjuk, det syns ju ej något på horom,, uppdragit daggen, fällt den förutvämnda bhotelsen och derpå utdelat de två, hufvudet träffande slagen; att dåy Thorman tilldelat E. de två örfilarne, W. tillsagt Th. att ej slå, samt alt Thorman ingifvit E. det läkemedel (engelskt salt) hvilket W. honom tillskiekade. Som Rätten ej funnit det af provineialkirurgen doktor Malmberg på grund af besigtningen å E:s döda kropp, meddelade utlåtande tillräckligt upplysande, remitterades det vid första undersökningen till Sundhetskollegium, hvars utlitende, likväl ej ännu vid ransaknicgens fortsättning den 18 Sept. till Rätten inkommit, hvarföre målet måste åoyo uppskjatas. Detta utlåtande har likväl sedermera biifvit afgifvit, och vi meddela det här nedan med utestutande af den ur rättens pro:okoller hemtade reeiten om det å E. föröfvade våld. Enligt protokollet vid dsu 2 Aug. förrätta! medico!egal besigtning och obduktion af E—s döda kropp är blind annat vordet avmärkt, att på bröstet öfver ste:num (bröstbenet) cellväinaden varit blodsprängd, sträckande sig från halsgropen till svärdsformiga utlskottet, och något uppåt verstra 2tora bröstmuskeln, en dylik blodinfittration omkring högra skuldrans nedre vinkel, tvert öfver samma sidas muskler vid 2xslbladet och skuldran, (muscul: cuculares rhomboidej); en yttorligaro sned: öfver pannbonet, ifeån okj bonot öfver ögonbrynet, ända till en tum ifrån kronsömmon, på bredden ifrån öfre ögonkanten till SE ma sidas hjesshöjd; bakom venstra örat äfvenledes : bledinfiltration at tvenne tums lärgd och i 12 turas bredd, samt bakom det högra en något mindre; en obetydlig! congestion öfver båda jerrhamispherernas öfjre och bakre deal, luftsörets slemhinna irjicierad, ut.n vidare ivflam : atienstecken, i anledning hvaraf previncialchirurgen doktor Mslmborg, uti edeligt intyg af den 4i nyssberörde månad, förklarat, itt väl tecken till yttre våld förskommit, men hvilka ej voro af den beskaffenhet, att de på E—s lifslängd kunnat izvor-! ka, samt att han aflidit till följe af nn nervös fsber.n Enär af doktor M:gs yttrasde, tingsrätter amsett sig ej kunn2 inhemt: om och i hvad mån den E. vederfarna misshandling må hafva haft inflytande på han: lifslängd, såsom utöfvad under dat E. varit angripen sf en sjukdom, hvilken, i fall den ifrån början haft! epshenda art, enligt nyss åberopade intyg, varit af nervös beskaffenhet,, har Tingsrätten, genom utslag den 30 Augusti beslutit iafordrandet at Koxgl. Kol-; logi: utiåtsinde i ryssberörde afseonde. i Efter alltså företegon granskning och öfvervägande af de under ransakningen och liköppnisgen förekomne omständigheter, har Kongl. Kolleg. deraf dragit de slutsatser: att E. den 24 suli insjuknat i en tebersjukdom, hvilken sedan don de fyra första dygnen ) smånigom tilltagit, på det femte åttöljdes afyrsol och på det 10 slutade med dödon, utan att dock af hand lingarne upplysas kan af hvad natur dsnna febersjukdom varit, att E, på 4:e öygnet, då han befinna sängliggande med stark rodzad och svett i ansigtet och: i pannan, blifvit misshandlid, törst uti sitt rum, och; sedan han, derom tillsagd, stigit upp och kläidt på sig, äfven utsnföre detsamma, hvilket likväl icke hindrade honom att sjelf kunna åtsrvända till sängon; att, ; hvad da å den döda kroppen iskttagne flora sugill:tiorer utvisa, yttre våld. under E—s3 lifstid varit utöfvadt å flera ställen af hans bufvud, på bröstet, axelbladet och skuldran , men att tecken deortill icke visat sig på venstra höften och sätet, samt att förerämrde yttre våld, 2os: icke medfört andra synbara förstörelser än blodutgiutringar under buden, i och j för sig sjelt betraktadt, eller tillfogadt en frisk parson, icke varit äfventyriigt eller haft inflytande på dennes Ji:slängd, men i hvad måa åter en sådan misshandling må konna hafva monligt inverkat på en if feborsjukdom 2ngripen, låter sig icke med visshet hestämma, ehuru ganska sannolikt är, att meremförmälde våld medfört rubbning i sjukdomens regelmässigs lopp, semt således kan anses rem en indirekt orsak till utgången, Iserdalas med afseonde tillika derpå. att den lidande lemnats utan erorderlig läkerevård och skötsely — I Af doktor Malmborgs här åberopade berättelser ser man dels att, den besigtigade kroppen varit i ett tillstånd, som betydligen bort försvåra undertökninger af mindre yttre skador, dels I oek att flera sådane förekomma, hvilka hvarken 11 angifvelserna eller vittnesmålen finnas omnämnde, men att hvarken doätor Malmbergs eller I Sundhetskollegii utlåtande meddela någon bestämd upplysning om på hvad sätt flera af de omförmölde blodi: filtrationerna må anses hafva tillkommit. oo Omständisheterna vid det i Tisdaes efiermid