Aftonbladet – 1 november 1838, sida 1

ARD ISEN AVE vRDD MM MV S05--TD LJ 2latt bestämma den skatt, som emellertid och intilldess annorlunda varder stadgadt, bör till Oss och Kronan erliggas för de nya Verk, och för a. I de tillökningar i smidet, som dessförinnan kunna uppkomma; hafve Wi i detta afseende stad: gat hvad Wi ansett med billighet oeh rättvisa lalmest förenligt. I följd häraf vele Wi således 8 Inu härmed hafva i Nåder förordnat: 4 5. Den, som vill anligga nya Stångjerns-härIgar, Poddlingsoch Vällugnar med dertill hörande I Valsverk, eller andra verkstäder för Teckjerns nedsmältning och beredande till smidigt jern, ingifve derom till Oss underdånig ansökning; och vele Wi, sodan Wårt och Rikets Bergs-Kollegium hört blifvit, samt behörig undersökning, der den nödig pröfvas, föregått, Wårt Nådiga beslut i ämnet meddela, i enlighet hvarmed Bergs-Kollegium, då snsökningen blifvit bifillen, äger att privilegium i vanlig ordning utfärda. Frågor om smidesflyttning eller förändring och utbyte af verkstäder vid törut privilegierade Stångjernsoch Ämnesjorns-verk, äfvensom om 2nläggning, flyttning eller förändring af Jernoch Stål manufakturverk, hvartill ock räknas Vattensläggor, pröfvas ef je Bergs-Kollegium i enlighet med dithörande gällande 1I Författningar. t26. Anläggning af Stångjernshärdar, Puddlingsloch Vällugnar med Velsverk, samt andra verkstäder för den gröfre jernoch etål-förädlingen, kommer, så ;l väl inom som utom Bergslag, att såsom tillåten anglses, då Sökanden dertill, jemte rättighet till b7ggL. I nadsplats, äfvensom vattenfall, då detta sednare erfordras, kan styrka. att ett inom orten tillgängligt, för det afsedda behofvet, efter de i 3:dje Å. stadgade grunder, tillräckligt skogsoch kolfång finnes att tilli gå, som för ndra jernverk, ädlare verk eller inom x j Bergslag för dervarande tackjernsblåsning, icke är förut påräknadt. 3 f. Skogseller kolbehofvet för nya Stångjernsoch Jernförädlings-verk kommer att beräknas efter I följande allmänna grunder: , För en vanlig Stångjernshärd 900 läster. För en Vallonhärd -. . 21,400 — För en Knipphammare med eldstad till uträckning af KnippBandoch Bultjam . . . ss se so so 8 kr För en Räckhammaire med eldstad, till redskapssmide, liesmide eller för brännot YET Mn 150 — ståls uträckning . 130 — I För 2 eller 3 Spikhemrar med tillhörande eldstad eller ässja . . 120 — I För 4 till och med 6 Spikhamrar, med begagnande af 2:ne eldstäder . . 240 — I Vid tillämpningen häraf må likväl, när skogsuppskattningen blifvit med behörig noggrarnhet gjord, luppå en vid koltillgångens beräknande för Verket uppkommande brist af några få läster, afseende icke I fästas. För en Stålugn beräknas årligen 203 kubikfamnar ved eller motsvarande belopp kol, samt för ett Plåtvalsverk 3 å 400 kubikfamnar ved eller mera, med afseende på antalet af glödugnar, som skola begagnas; men vid anläggning af så väl Puddlingsoch Vallugnar med dertill hörande valsverk, som ock andra här ofvan icke omnämnda Jernförädlingsverk, kommer skogsfångets beräknande att bero på särskilt pröfning i hvarje fall, efter sig dervid företeende omständigherer. 4 6. För så väl nya stångjernsverk, som för de redan privilegierade Jernverk, så inom som utom I Bergsleg, deruti jemväl Bergsmanshamrarne inberäknade, kommer, såsom allmän grund för årliga tillverkningsbeloppets bestämmande, ett antagas en beräkning ef 18 tumnor kol för hverje Skepp. Stångeller ämnesjern: börande, hvad reds:n privilegierade Jernverk och Borgsmanshamrar beträffar, ägarno deraf, så vida de önska att i deras privilegierade smide erhålla den tillökning, som svarar emot beräkning af 18 tunnor kol, i stället för den hittills i allmänhet antagna grund af 24 tunnor per Skopp., derom göra anmälan hos Bergs-Kollegium, som då hear att utan vidare omgång Resolution å sådan tillökning i bshörig ordning meddela. 5 6. Vid redan anlagda verk komma frihetsår för nya härdar icke att tilldelas, äfvensom, med undantig af hvad för Westoroch Norrbottens Län sä:skildt stedgadt är, frihetsår ej eller för nya ätångJerns-werk beviljas, derest icke giltiga skal i något särskidt fall skulle föranleda medgifvandet derefifög2 bebodda trakter af Stora Kopparbergs, Wermlands, Gefleborgs, Wester-Norrlands eller Jemtlands Län; utan skall smides-skatten utgöras från och med det år, då tillverkningen kommit i gång. Vissa byggnadsår vele Wi dock, när nytt sådant Jernverk skall anläggas, uppå derom af ägaren gjord underdånig anhållen, i hvarje fall i Nåder bestämma3; dock med vilkor att, om verket före den utsatta byggnadstiden blifvit färdigt, skatten skall utgå i den mån Bruksrörolsen vid en eller annan verkstad börjat bedrifvas Är vid byggnadsårens utgång verket ännu ej uppbygdt, vare privilegii-innehafvaren likväl skyldig att smidesskatten derefter årligen erlägga, så vida privilegiirätten bibehållas vill; men försummas sådant, må det ej förmenas annan sökamde att sig anmäla till Jernverks inrättande på det för sådan ny anläggning då tillgängl:ga skogsfånget. 6 6. När vid Stångjernsverk, för smidets jemnare gång eller af annin orsak, tillökning i Stångjernshamrarnes aztal finnes behöflig, skall Bergs-Kollegium uppå ägarens derom skeende anmälan, till en sådar tillökning bifall lemna, så vida laga hinder genom uppdämning icke möter. Jernverks-ägare, som derom hos Bergs-Ko!legium gör enmöälan, vare berättigad att begagna den smi-oo NM ÖH VM MO rm RR ÅK Ht KA nt As vs a SA LR ta Pr OO ke