Aftonbladet – 31 oktober 1838, sida 3

Hvad finnes i de kistor 1 Upsala, som skola öppnas 5o år efter K. Gustaf III:s död, således om 4 år? Denna fråga söker Skånska Correspondenten för den 22 dennves besvara på följ. sätt: Derem var mycken undran, då tiden var aflägsnare; nu synas dagons frågor borttaga all nppmärksamhet både från fermntid ech framtid. Vi dristo dock sysselsäta våra läsare äfven med dessa tvänne föremål för mensklig kunskap.. 792 omottog Prof. Avti-1j villivs af d. v. Canzlern Hertig Cafl 2:ze kistor, enji: störreech em mindra, att till Upsala Bibliothek Jåts:! transportera, bestämda i K. Gustaf III:s testamento ! 4 l c I ; i t q f att tillhöra Akad. Bibliotheket, med förbehåll att ej få öppnes förrän 50 år efter Konungens död. I detta testemente, Aateradt d. 23 Juni 4788, yttrar Hans Maj:t sjelf, att kistorao innehålla böcker och märklige skrifter, samlade af Konungen unGer häns resor. Antag, att här blott förvaras en hop utläsdske brochyrer af märkvärdighet för dagen i Spaa och Nespsl, semt manuscriptsemlingar, inköpte på utländska bok-! ruktiener efter stepelstads vigt?! Men det är ett testamente af em snillrik, för theetralisk offekt mycket fallen Konvag. Mera är der att finna än testamentet antyder, Vi förmode att der finnes: 4. Masnscriptssmlingar, inköpte under utländska recer, ef någon vigt i politiska kebinettshistorien. 2. Samlingar ef allehanda papper, som lätteligen pamles i en Kenungs förmak, såsom enskilda promemerier, rekommendstioner, suppliker ech dylikt. Att dylikt i ett kentor först inlagdt ekräp sedermera lados i en lår, har intygats af en, som dervid sjelf var behjelplig. Se De la G. Arch. IX: p. 132. 3. Beylons papper. Af Biograph. Lex. Litt. IB. p. 221—231 finner man, att Schwsitzzren Beylon, j (boenåe der sedan Ryska Ministern Suchtslen hade jsitt landtställo vid Ulriksdal) i slutet af frihetstiden! var en slags minister intermedisire och stt alle negociationer bedrefros genom homrom i en tid, då allt I skulle bedrifvss genom negociationer. K. Gustaf III tillskref denna fremlings dygd och tystlåtenhet, att cå svåra företagandenfsom revolutionem 1772 i myci ket blifvit lindrsde,. Så fort ham insjuknade, akichade Konungen sin HofCapzler Baron Sparre att aflvekta hans död, försegla hans gömmor och taga till sig alla de engslägnare dokumenter, hvaraf konungan trodde hemom vara egaro, såsem don der i 20 ra tid haft det oinskräkntaste förtroende. Mer — ani märker en af Gr. Forsens förtrogns — troligt är latt han lemnat sina vigtigaste papper till Gr. Forsen, , och ett man derföre fuxnit mindre än man väntat. 4. Dokumenter, som Korungen sjelf ssralat, upplysande partitidens passioner, dorigendm ådagaläggange fördelsrae af ett strängt monarkiskt regeringssätt. 8 Dokumentor rörsede Konungens egen regeringstid, hans verksamhet i revolutionen, hans strid med sdelsoppositionon,i förberedelserna till Finska XriI get (t. ex. krigskonsaljens protskoller fr. d. 15 Jan. ; till 25 Apr, 1788 på Hega. Se DelaG. Areb. II d!p. 248.) m. m. Konungen kända nogsamt, huru opI positioner var flitig i att skrifva om allt ur sin synI puskt, och hide nog dem, som ur Kenungsns sya? I punkt aftecknads dagens händalser. -) Hvarföre äro da liberala så fisndtligt sinnade mo — idet historiska? Svar: -j Historien visar, ett det deck alltid förr varit värjra; derigenem intygande, att en försya finnes och st den styr slilting så, att i allt finres ett freamskridande. IOONOO— ---!—— — — O —— -0