! (Insändt.) dk SVERIGES STATS-TIDNINGS KONST ATT or REFERERA LANDSORTSNYHETER. Er Det är ej längesedan, som vår goda Statstidning kom af sig midt uti en relation om opinionsyttringar från Landsorterpa, just då en godbit ur Wermlands tidning skulle föreläsas. Denna paus förklarades såsom en följd, dels af för skräckelse öfver en viss illa moterad politisk Mössas ifrågasatta inkomst i Konungaborgen , dels af häpnad öfver huru illa en viss Historiarum Lector låst Historien. Om imedlertid dy: lika politiska eller opolitiska uppsatser af Statstidningen stympas, må sådant gerna passera för siymparens räkning. Betänkligare förekommer åen konsten, att vid exeerpter ur ena gammal godkönd, ultranloyal, provinstidning utelemna förekommande notiser om ekonomiska ställmingen i landet. Statstidningen har i Nr 235 förevisat prof på dylik skicklighet. Den har vid refererandet af Gefle Läns tidnings innehåll för den 6 Oktober tillslutit sina spalter för följande brefutdrag: Det är i år svårt, att lefva i Helsing land, ty iaga penningar finmas der. På alla nybyggen å Ofvanåkers allmänning samt flera skogshemmsn är grödan i år totalt affrusen m. m, — såsom det i flera tidningar och ibland dem i Nr 71 af Det Adertonde Aftonbladet finnes upptaget. Enär Regeringens tidning undviker ait från godkänd källa upptaga anmärkte underrättelse, huru kan man väl då hoppas, att sådaca och flera olyekliga förhållanden skola på andra vägar komma till Regentens kärnedoim? Om än vederbörande Länsstyrelser inrapportera dem, — ör det väl så säkert, att de i sin sanna gestalt kunna genomtränga den beskedliggörande och smickerdigra atmospher, hvaraf enin kung vanligen omgifves? — Man kan deremotig hålla ett mot tusende, ait, i händelee den oskyl!ik äiga Gefletidningen innehållit det faddaste ochia underdånigaste lofoffer och smieker i afseende s på Regentens person, Statstidningen icke derafiv utelemaat en enda bokstaf. Passar en sådan il Uncning för ett konstitutionelt land, och visar!l dena sig icke sidan, som, om der vore redige-i: rad uti någon af Asiens talrika despotier? . Ait uppgiften angående ställningen i Ofvanå: ker var från pålitligt håll och med sanna för! hållandet öfverensstämmande, har väl skäligen aldrig kunnat sättas i fråga, då Gefletidningen ! alltid gjort sig känd såsem myeket god, ja, sål god, att den högst gällan meddelat annat än notiser om obesiridda vädervexlingar i Gefle, han-! delsunderrättelser m. m., men aldrig opinionsystringar och tecken till missbelåtenhet med status quo, eller hvad 2om man en tid på skämt: kallade rabulism. Just denna omständighet vållade, att man i Helsingland studsade vid den anmärkta uteslutningen, och frågade hvarföre? Derfören, hafva nägra svarat, patt Olvanåkers Allmänniag, der nöden ett par år varit hemmastadd, olyckligtvis ligger invid den bekante Kår-, bölevägen, och således är en betydlig del af det malmrika oeh fertila Eldorado, som en viss offeiös lofsångare för ett par år sedan garz malerisch skildrade i Statstidningen, i anledning af någon förmånlig resa i bygden. Ty då den officiella optimismen en gång kommit att utbasyna berörde Allmänning såsom ett blifvande Kanaans land, påstår man, att det icke går an, att lifsmedel och pengar derstädes saknas, utam att drostnätter och missvexter berde landsförvisas — åtminstoue ur Statstidnicgen. Det vore likväl högst besysnerligt, om detta nderfören vore det rätta! Itrågavarande allmänning företer för vanliga menniskoögoa ieke aunat än en kedja af mossar och sandhedar, med glest spridda odlingslägeoheter. Malmanledningarne äro högst tvetydiga, och den märkvärdiga jordart, öfver hvilken en viss politisk kemist lärer yttrat zig favorabelt, skall äfven sakna önskad tillräellig närvarelse. Med ett ord — hela trakten emelJan Woxna och Loos erbjuder för det närvarande ett rikt fält för fattigförsörjning och filan. trepi, och äger inger annan dyrbarhet än der bekanta vägen, som, ehuruväl öfverflödig för orten, förmånligt bevittnar inför de förvånade nybyggarne, Statskassans soliditet och väganlägga ease msn RSA SEE Le mm OM a TT s Ls mm 0 I DU M fr a ma Ne