Aftonbladet – 29 oktober 1838, sida 2

ende, på Underlöjtnantens befallning, förd i arrest, der han qvarhbållits till påföljande morgonen, då han, på Kommendentens tillsägelse, utsläppts och vistats i staden, till dess han, 2:e dagar derefter, kommezderad på vakt, an mält sig sjuk och intagits på sjukhuset, samt af läkare derstädes vårdats ull den 23 sistlidue Juli, då han på 9:e dygect efter bestraffaingen aflidit. Vidkommande dessa omständigheter, hafva vid afstraffningstillfället närvarande korporalerne vid Garnisopskompaniet, Johan Peter Lönberg och Auders Samuelsson samt Soldaterne Nils Flöjt, Göran Hagberg, Lars Rask, Peter Petersson, Ernst Peter Kafvel och Peter Hamberg edeligen hörde, hufvudsakligen berättat och intygat, dels att prygelstraffet verkställts å Nordgren af Underlöjtnavten Gjörlof sjelf, som under afstraffandet hållit upp dermed en liten stund och frågat vittaet, Korporalen Lönnberg, buru många prygel Nordgren då erhiilit, hvartill Lönberg svarat: njag vet ej., samt ait pryglingen härefter fortsatts, utan att vitinen kunnat upplys2, hvarken huru långe den påstått elier huru månge slag som utdelats, deis att Nordgren, som vid tillfället varit klädd i buldans-byxor, erhållit slag, så väl på sätet som på ryggen; dels att vittnen ieke hört Underlöjtnanten, före bestraffningen, tillsäga Nordgren, hvarföre han gjort sig dertill skyldig, eller huru många prygel honom skulle tilldelas och dels att Nordgren, som, enligt en del vittnens berättelser, skall yttrat, att han ville taga lifvet af sig, blifvit, efter bestraffningen, insatt i arrest, men dagen derpå utsläppt, beklagat sig vara sjuk samt 2:e dagar derefter, då ban skulle på vakt, rapporterat sig sjuk och intagits på sjukhuset, der han den 23 sistlidne Juli aflidit; hvarjemie äfven edeligen hörde Grenadiererne af 1:2 Lifgrenadierregementet Nils Gustaf Ryd, !Jonas Peter Knapp, Jonag Skjut, Johan Loo, Gusiaf Hertel och Leonard Peter Ahrström, samt Soldaterne af Garnisonskompaniet, Carl Peter Lagerström, Olof Olsson, Olof Bahrman och Peter Christian Strandbo intygat, att Nordgren, då han den 19 sistlidee Juli på sjukhuset iskommit, varit mycket sjuk och illa slagen, så väl å sätet, som på nedra delen af ryggen och på lårens Härförutan finnes uti det, vid den af Rezementsläkaren vid) Södra Skånska Iaofarteriregementrt U. Mällern den 20 sist!. Juli å Nordgrens döda kropp anställda besigtning ceh obduktion, förde protokoll hulvudsakligen avtcelnadt: Att jkroppen varit afmagrad; att de på nedra hälften af ryggen och sätet af prygelsiraffet träffade ställen öfvergått i gangren, hvilken, vid genomskärning till underliggande muskier, befunnits djup; att Nordgrens fysiska boskaffenhet, genom omåttligt bruk af starka drycker, varit enerverad, samt att han utmattats och andats kort af icke alldeles häftiga ansträngningar; i anledning hvaraf och på grund af den hållna besigtningen och obduktionen, bemälde Regementsläkare, uti meddeld edeiig attest, förklarat, att genom den Nordgren tilldelade bostraffningen hans bakdel (klinkorna, eluves) och nedra delen af; ryggen blifvit inflammerade och inflammationen, dels genom försummad tidig bjelp, dels af predisponerande orsaker öfvergått i brand (gangrev); att hansi början ivfammatorlska febör i och med inflanmaioners öfvergång till gangren, genom de rötaktiga vätskornas uppsupande (absorption), och derigenom åstadkommet meddelande åt den öfriga kroppen, förvandlats till nervös rötfeber, och att denna så förvandlade sjukdom varit orsak tl Nordgrens, efter ifrågaställde prygelbestraffoing, timade död. Til ledning för bedömandet, huruvida förrberörde prygelstraff varit absoiut verkande till I Nordgrens död, eller om det endast befunnits Iper aceidens eller tillfälligtvis dödande, hade I Kongl. Krigs-Hofrätten, uppå KrigsFiskals-Em Ibetets derom gjorda hemställan, uti skrifvelse Iden 15 sistl. Augusti anmedat Kongl. SundI hets-Kollegium, att till granskning och bedömande företaga omförmälda obduktionsprotoi koll och läkarebetyg, jemte hvad vid ranseklpingen utredt blifvit och derefter meddela Egl. I Krigs-Zofrätten det yttrande, som i sak af den(na svåra och grannlaga beskaffenhet erfordra(des; hvarefter bemälda Kong! Kollegium, till svar hörå, förmält sig hafva tagit, hvad i detta : mål sålunda förekommit, il voga tfvervägande, Loch nå erund deraf vitrat: Åt då, ealiet hvad mm mm ——— re — — rr —