Aftonbladet – 25 oktober 1838, sida 2

trädet vid Stadshuset om aftonen den 19 Juli, väl redan en; gång förevarit vid SlottsRätten, men då bef:nns så ofullständigt, att denna domstol beslöt ånyo öfverlemna detsamma till Ar Öfve: Ståihållaren, för vidare upplysningars inbemtande. Såsom ett märkvärdigt bihang till det mysteriösa och besynnerliga i allt, som angår händelsen berörde aftor, måste det anses, att, enligt hvad oss blifvit uppgifvet, hela polisprotokollet deröfver ieke lärer vara mer än omkring en sjeitedel så långt, som protokollet öfver undersökningen om appträdet i HofRätten; att blott några få personer äro hörda och derbland ieke en enda hvarken af de i husen i grannskapet boende, eller af dem, som blefvo sårade vid tillfället, och således påtagligen kännt något af hvad som tilldragit sig. Ävnu en omständighet, ieke mindre karakteristisk, är, at det förordnande, som Hr Häradshöfdingen Hoffstedt erhållit, att vara serskild Aktor i deita mål, icke lärer ålägga eller ens bemyndiga honom, att göra en enda fråga, som angår mililarens förhållande vid tillfället, utan endast afser alt få utrönt, i hvad mån några bland de för tillfället närvarande personer af folkhopen bafva kunnåt förgå sig. Följden häraf är, att sedav den ena delen af målet, rörande folkmassans förhållande, väl hunnit blifva slutligt utredd, hvilket, vill Gud, kan draga ut ännu 4 aå I månader, så skall, i fall någon undersökning om militärens förfarande ens svågonsin ir alt hoppas, hela proceduren dermed börjas å nyo vid KrigsRätt. Detta är verkligen hvad Fransmönnen kalla disjunttionslagen, som Läsaren torde erinra sig, i fjol föreslogs, af Regeringen i Frankrike proponerades till införande, men efter häftiga debatter i deputcrade kammaren slutligen, såsom ett monstrum af lag förkastades.