MIRO OMS VV POV eve MA allmoge erkänna, att de på flera år ej haft s god gröda som detta år; visserligen hade råger Ipå sina ställena varit tunn, men desto rikare laxen, och potäterua lofvade en herrlig skörd I Då insändaren förundrade sig, att sädespriserna ikuade på grön höst slå så högt, svarades alljmäat, att skörden i norra delen af länet och I Östergöthbland skulle vara svag. Då insändaren j hann längre upp i länet, syntes honom grödan I derstädes lika god sem i den södra, hvilket oek jallmänt intygades, men mau försäkrade, att i I Östergöthland skulle missvexten vara allmän, och, hvad potäterna beträffade, hade en reIsande beräitat, att kålen skulle vara bortfrusen, redan i Augusti månad, genom hela Westergörhland ända till Jönköping. Under resans fortgång, allt ifrån Calmare läns gräns förbi I Åtvidaberg genom Linköping till Motala, hade insändaren dena fögnaden erfara, att både säd loch potäter voro jemförliga med dem, han reIdan sett på resan; men nu möttes han åter Imed den underrättelsen, att Westergöthland skulle vara en, i afstende på årsvexten, missgynnad provins. Besynnerligt var, att förhållandet i Westergöthland visade sig ungefär enahanda med hvad han redan, förut under resan, erfarit, och Westgötharne tycktes erhålla vida bättre gröda, än de skäligen bort vänta med det miserabla åkerbruk, som visar sig der bland allmogen. I Jönköpings län är förhållandet ungefär enahanda, och erkännes årsvexten vara, på det hela taget, mycket bättre än förlidet år.n Ogynnsam har visserligen höskörden varit i ofvannämnde provinser, men den ovanligt ymniga vårsädshalmen lemnar en ersättning, som är hjelplig till qvealitet oeb rik till qvantitet.n Alla underrättelser ifrån Skåme oeh Blekinge instämma deri, att årets skörd är den bästa, som der erhållits sedan 1827. Härtill får nu läggas, att poteatesskörden, som under sistförflutne 5 å 6 åren äfven öfverhufvud varit svag, i år tyekes vara en bland de härligaste, som i mannaminne blifvit bergad, och det synes insämdaren, att landet har mer att befara spannmålsprisernas allt för stora nedtryckande, i likhet med hvad som inträffade 1827, efter det då föregående årets missvext, än deras stegring i följe af befarad spannmålsbrist.n Det är visserligen sannt, att bergningsvädret varit högst besvärligt för lamdtmannen, och att säden på många orter blifvit mer eller mindre skadad; men en sådan skada på säden minskar ej dess qvantitet och gör den ingalunda obrukbar till det grofva brödet, som största antalet af landets invånare förtär, serdeles då potates, hvarpå tillgången i år är så ymnig, begagnas till blandning vid bakningen; en konst, som hvarje torparhustru förstår., nÄfven erkännes, att en del hafre, uti en del af insändarens nyss genomresta provinser, ännu ej: är inbergad, men mogen är den på de flesta ställen och den fortfarande vackra väderleken lofvar en lycklig inbergning.n ,Hvad åter verkan af bränvinsförbud beträffar, så tviflar insändaren, att ändamålet, som skulle vara minskad bränvinstillverkning, vinnes, och åberopar till styrka för denna sats erfarenheten från de föregående bränvinsförbuden. Då allmänheten 1831 om hösten underrättades, att bränvinsbränningen skulle inställas den 1:a påföljande Januarii, ansträngdes, genom natt och dag, alla krafter att icke blott koka allt hvad kokas kunde, med de gamla brännerierna, utan många nya eller nedlagda uppstode i hast, hvaraf, också hände, att bränvinet, som under vintern och sommaren hölls i högt pris, föll mot hösten 1832 till hälften mot det pris, som det förut under året gillt, då det visade sig, att förråderne voro vida större än hvad som för året kunde konsumeras, I slutet af Deeember månad 1834 utkom ett rykte, att bränvinsbränningen skuile blifva inställd den 13! påföljande Februari, och följden var den, att: en mängd jordbrukare, som ämnat med 1835 års ingång nedlägga denna rörelse, anmälde sig till bränvinsbränning, den de sedan under året nödgades drifra, snart sagdt mot sin vilja, för att på detta sätt göra sig skadeslösa för den stora skatten, och insändaren mins med vämjels2, huru det rykte under Julhelgen ur hvarje L uvincelaretan al 1. oo an IA od 1. IJasA dd I