Aftonbladet – 27 september 1838, sida 2

oe, 2 EE ESS MA MSI CA DD vURCD I SIR tur hade aftryekt en uppsats ur Aftonbladet för den 14 November 1835, innehållande några reflexioner öfver det gamla Juderegiementet härstädes, meddelade såsom ingress till ett ur Engelska blad öfversatt tal af en Jude, som hade blifvit vald till Sberiff i London. Aftonbladet hade uti de ifrågavarande reflexisnerna yttrat, att en vigtig fråga för närvarande lig under styrelsens pröfning och vederbörandes höraade, nemligen om en utvidgad rätt för medlemmar af judiska nationen, att få på ärligt sätt försörja sig lika med andra medborgare, utan att, såsom för närvarande, vara stängde inom handeln och fabriksyrkena, eller till sin vistelse inskränkas endast till trenne städer i riket, och Red; hade dervid tillsgt, att det knappt beböfde serskildt förklaras, att en sådan rättighet syntes vara en fordran af både billigbet och rättvisa, och att ingenting kunde mera bidraga att un:nrödja klagomålen deröfver, att Judarna utgöra en stat i staten, än att borttaga de hinder i lagarna, som tvinga dem dertill. (Vi bedja läsaren vär lägga märke till dessa ord, i synnerhet till den sista puskten.) Ett sådant fynd hade de goda bladen icke, så tyekte de, på långliiga tider ertappat. Iagenting tycktes nemligen vara för dem mera klart, än att det nya reglementet, rörande Judarnes emaneipation, punkt för punkt så uppfyllt Aftonbladeis för trenne år sedan yttrade önskningar, att intet dervid i sjelfva grunden syntes vara hvarken ati lägga till elNer taga ifråm. Hvad händer imedlertid? jo! venär Aftonbladet) — säga Samlaren och Statstidningen — nfår en reform, verkställd alldeles i sin egon anda, efter dess frisinniga, religiösa noeh borgerliga åsigter, ja, snart sagdt, efter dess egna föreskrifter, då gifvas ej ord bittra pnog att klandra styrelsen; den embetsman, som genomdrifvit denna reform, beskylies ej allenast för oduglighet, utan försåtliga vinker framkastas ock om vanhedrande motiver; sinnena uppretas till våldsamma utbroti i den stad, der nförordningen utgifvitsp etc. etc. Det är nu för tiden verkligen så sällac, vår officiella grannfru har någonting att riktigt glädja (sig åt, ati vi för hennes skull upprikiigt äro ledsne att nödgas så hasigt berötva henne hela den gamman, som det förment stora beslaget i Åftonbladets magasin synes hafva för j några ögonblick tiliskyndat henne. Den bejnägne läsaren torde likväl tillåta o:s förklara, hvarföre sådant är nödvändigt, Vi skulle visserligen, om någon moisögelse erkligen funnes emellan hvad vi då och sedermera yttrat, kunna skäligen försvara oss för en förä-drad öfvertygelse med dei skäl, som stundom nyttjas afråra politiska motståndare, nemligen at mon blir klokare för hvarje dagn, och dessutom i likhet med någre andre publicisier åberopa, att det icke är sagdt, att samma personer alla år skrifva i en tidnivg af samma rsmn; att de iciterade reflexionerne från är 1835 endast jvoro yttrade i förbigående såsom ingress till Jem underrättelse ur en utländsk wdving; och framför slit, att vederbörande auktoritoter m. jm. då ännu oj voro hörda, och således jicke ännu alla de upplysningar inhemtats, hvilka Regeringen sjelf ansåg nödiga, för att kunna stadga sin öfvertygelse i frågan. Men vi behöfve verkligen icke taga till mågoa ursökt, utan vidkännas i alloatt vara förattare till idet för tre år sedan fallda omdömet, samt tillligge, att iblaud alla fordringar hos en publicist, vi anse den för en af ds främsta , att han i hvarje principfråga bör först och främst någorlunda veta hvad han söger den exa eller andra gången, och sedermera stå, såsom en man, vid sina ord, och icke såsom en käring vid sina påsar; cen regel, den vi jemväl enkannerligen rekommendera hos den högsärade Srannfruu och hennes hjelphustrur. Vi antaga således i ordets fulla bemärkelse den position, som Statstidniogen önskat, och ett utdrag ur de yttranden vi haft, efter Jude-emancipaiionen skall visa, om eller huru mycket vi vikit ifrån det vi en gång yttrat Låtom 0s3 se: när var det den Kongl. förefattningen om emanc:patiouen forst refererades i Aftonbladet? Den 11 Augusti. Hu: udoot är de; omdöme, aer yitras ötver sama författning? Se här: Zust nu, då ställningar och förbållans den i så hög grad mana till varsemhet, just mu, då Statstidningen beklagar, att Regeringen i e0R allmänt vists ach nress: n, . L fråga te