Aftonbladet – 26 september 1838, sida 2

KORRESPONDENS. Under denna rubrik förekommer i Götheborgs Dogblad ett bref från Stockholm af den 10 September, skildrande ställningar och förhållanden i Upsala. Vi meddela följande utdrag deraf: Så är äfven förhållandet med dan goda staden U p23la. Det Studenikorpsen tillvitade uttrjctet obeir, mourir et se taire har, så att säga, sett kronen på flickarne, och numera förefaller ott frisianadt ord från stranden af Fyrie så oväntedt, att det till och med, mutatis mutandis, föranleder tili frågan: pK an något godt komma af Nezireih? Och dock bör man med säkerhet kuuna antaga, att något godt både kan och skall komma af vårt: Svenska Nazareth. Illa vore dat ock annars, ganska illa, om allt, som blifvit sagåt om korpsen, vora enligt mer verkliga förhållandet; ty det går slltsammans ut på den blinda lydnaden,, och blindhet anstår i intet fall ljusets söner. Huru litet man för äfrigt bör tro alla de historier, som da godwtidningsrna uppduks, är längesedan ådagalagdt, och nu med serskildt hänseende till Upsala blutt ett enda exompol: Hvem minnes icka, huru pompöst Studenternes besök på Rosersberg beskrefs af Statstidningens Philalothes! Stod ieke i denna tidning att läsa ettpå franska språket författadt poem, hvilket korpsen, sftor att först hafva afsjungit datsamma, skulle hefva öfverlomnat åt H. M. Konungen? Lätom o03s nu tillse, huru det med denna philale:hiska berättelse hänger tillhopa! Dagen före afresan till Rosersberg infann sig en ung Akademisk lärire kos: Sångsällskapet och begärde stt få uppläsa några verser, hvilka han hide förtattat under den supposition, att Sällskapet skulle gåin på, att, å Rosersbergs lustslott, följande dagom afsjunga desammo. Hans begäran beviljades; men hans förhoppningar alogo fel; ty knappast bade åhörorne förnummit, att poemet var fransyskt, förr äg de enhålligt förklarade, att de voro svenska Studenter, ocr ämnade såldes att afsjunsa allsnast svenska sångar, Sanunerligen! det är en Philalethes värdigt att hära göra en så god, historia, som den, hvermod Ailmänheten sedan undfägnadesa! Om nutidens Ställninger och förbållanlen äro i Upsala tankarna visserligen delage. Dar finsas Uitrias å ömso sidor, och dessutom att tradje parti, som ger båda makterne — Styrelsen och Folket — rätt och orätt. Petta justemilieu-parti är temmeligon talrikt; men inskränker dock ännu sina yttranden till blotta pia desideria. Ilögst fåteligt deremot ärfdet